Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
""51
-,sick « antaga socke«nskräddare, skomakare och smeder samt så
många arbetare af egna barn och tjenstehjon som den fin-
ner nödiga. "
Med hwilken kärlek omfattade ej bönderna konung
Oskar wid hans thronbestigning? Det ligger något heroiskt
. qwar hos tvår allmoge ifrån wikingatiden och derför slu-
ter den sig gerna till sin anförare, sin konung, med en
trohet, som i sanning uthållit de hårdaste prof. Stats-
hwälfningen 1809 ligger för nära wår tid, för att kunna
rätt bedömas «). Under de hårda pröfningar allmogen
kort förut fått widkännas, swek den ingen gång sin ko-
nung. Huru förhållandet war med "herrarna« skall wäl
historien i sinom tid upplysa· Af de 100,000 man som
1808 och 1809 uppställdes mot fienden förgicks största
delen genom wanskötsel och elände. Bondeståndet hade
wid 1800 års« riksdag erhållit deltagande i bankens sör-
ivaltning samt rättighet att inwäljas i banko-utskottet,
och redan förut rätt att deltaga i hemliga utskottet. Olyckorna
under Gustaf lv Adolfs krig hade bragt ett stort mått
as bördor och lidanden öfwer bondeståndet och deß jord,
och m nnde förutse att bönderna efter revolutionen
sku e wid 1810 års riksdag göra allwarsammare påståen-
den om sina medständers, särdeles adelns deltagandet
jemlik grad, uti de allmänna bördorna. Adeln war nog
klok att genom ett friwilligt erbjudande åtaga sig«detta,
och bönderna erhöllo då bland annat rättigheten att be-
sitta säterier, men de funno sig icke nöjde dermed, utan
fordrade som wilkor innan de underskrefwo regeringsformen
att 114 § af densamma, som rörer ståndsprivilegierna
skulle utgå. Emedlertid låto de med löften, ställda på
framtiden, affpifa sig sedan Adlersparre hunnit öfwertala
sk) Denna statshwälfning som endast blef en halfhet, liknar mera
en statsknpp än en revolution och utfördes mera af ett parti än
af det werkliga folket. Ester ett alft lsekels förlopp bör man
wäl hoppas att den nu mognat ti en elhet och att det mera
lyßnas till folkets fordringar än partiernas.
j x-« .,.»««:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
