Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der det stora nödåret omtalade herrskapet Ekroths
husläkare en dag att en ensam kvinna dött på
lasarettet och lämnat efter sig en son, en parfvel på
omkring sex år. Ingen fanns som kunde taga
honom om hand, fattigvårdens hjälpkällor voro
uttömda, och läkaren frågade därför om icke fru
Ekroth åtminstone för en tid framåt ville förbarma
sig öfver den stackars gossen, till dess man kunde
få honom inackorderad på landet. Fru Ekroths
blida sinnelag gaf icke rum för någon tvekan.
Gossen hämtades till henne, och hon ägnade det
bleka, svaga barnet en omsorg som om det varit
hennes eget. Och när tiden kom, då hon skulle
lämna gossen ifrån sig, hade hon så fäst sig vid
honom, att hon föreslog sin man att de skulle
hålla honom hos sig som lekkamrat åt deras egen
son. Så blef det. Sida vid sida uppfostrades de
båda gossarna i Ekroths hus, och tidigt lärde de
sig att betrakta hvarandra som bröder.
Ett prästbetyg, som man funnit hos Daniels
döda mor, gaf de nödvändigaste upplysningarna
om honom. Hon var ogift, och sonen bar hennes
tillnamn. Hon hade varit bosatt i en by i norra
Tavastland, och därifrån hade hon kommit åt
söder med de hungrande skarorna. Huru hon
hamnat så långt österut som till denna stad, visste
man icke. Efterforskningar, som häradshöfding
Ekroth lät anställa, gåfvo vid handen, att hon
tidigare stått i en butik i Tammerfors, men kort före
sonens födelse flyttat till landet. Hvem barnets
fader var, kunde man icke få någon upplysning om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
