Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öde skulle bestämmas — det ställe, dit alla kommo
med ungefär samma förutsättningar och där hvar
och en skulle få sin skilda stämpel för lifvet, där
några skulle stanna för att i det främmande
samhället höjas på framgångens vingar, andra för att
dragas ned af nöjenas lockelser, medan åter andra
— de flesta — skulle vända tillbaka till provinsen,
så fort studierna voro förbi och bevara minnet af
de hastigt flyktade hufvudstadsåren som kanske
den enda glanspunkten i sitt lif. . .
— — Daniel låg länge vaken innan sömnen
kom. Klarare än för någon af de andra framstod
för honom betydelsen af denna färd, ty ännu mer
än för andra var den för honom en vändpunkt.
Han hade med sin fosterfar kommit öfverens att
han endast skulle åtnjuta ett knappt understöd och
söka förtjäna resten själf, till dess han helt och
hållet kunde stå på egna fötter. Men huru skulle*
det gå? Skulle han få tid att jämsides sköta sina
studier, som han så ifrigt längtade att begynna?
Skulle detta Helsingfors ge honom allt hvad han
väntade af det? Skulle Hjalmars och hans vägar
gå samman eller skiljas som de gjort det i kväll...?
Lille Ville hade redan länge dragit ljudliga
timmerstockar på inventionssotfan där han låg,
innan tröttheten slutligen fick makt med Daniel.
För hans ögon dansade skogar och
järnvägsstationer, punschglas och kamrater, gatlyktor och
skyltar och hvita mössor, tills allt förenade sig i ett
enda oredigt virrvarr och han föll i djup sömn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
