Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på planen, glammande och skämtande. Men i
midten, under björkarna, hade kommunalrådet
tagit plats vid det största bordet, omgifven af en
hel skara ungdom. Alltjämt hördes hans kraftiga
röst, vänligt skålande till grannarna eller
utbristande i ett präktigt skratt. Mot slutet af
middagen tog han upp ett allvarligt ämne; man lyssnade
också längre borta, och sist blef det tyst öfverallt
och de flesta samlades omkring honom.
Han talade om den framgång som de unga
nu haft och önskade att den måtte åtföljas af
många flera i den handlingens värld, i hvilken
de nu trädde. Han hoppades att ingen skulle
glömma de gamla svenska traditionerna, som de
ju alla mer eller mindre hade i sitt blod. Dessa
traditioner måste försvaras mot en främmande och
okultiverad ras, som försöker drifva bort
fäderne-ärfd bildning ur detta land. För denna bildning
måste hvar och en arbeta, som vill att fosterlandet
skall förkofras, ty blott därigenom kan dettas
framtid upprätthållas .. .
— Ja, nu har jag hållit ett helt tal, slutade
kommunalrådet. Det var inte meningen, men skål
för er i alla fall och för att ni inte glömmen hvad
en gammal man nu sagt! Skål, gossar!
Ungdomen hurrade af alla krafter. Hjalmar
var en af de första som skyndade fram och skålade.
— Tack, farbror! sade han bugande, nästan
ödmjukt.
Daniel satt kvar vid ett af småborden med
Kurre och ett par af sina kamrater.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
