Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbaka till röken och hettan därborta. . . Men
livad har ni för er? Vill ni följa mig några
ögonblick i staden?
Ingeborg skulle till posten och hade dessutom
ett par uppköp att göra. Daniel följde med henne,
frågande om Kuno och Kurre och småbröderna,
som blifvit studenter på våren, och hon berättade
om alltsammans, om hur härligt det varit på
Stenbacka och hur de upplifvat alla gamla minnen och
talat om forna tider.
När allting var uträttadt och de gingo förbi
Stephan a Porta vid Kongens Nytorv, föreslog
Ingeborg att de skulle sticka sig in på kaféet för att
dricka té. De uppsökte ett bord vid en
fönsternisch, därifrån man kunde se ut öfver torget, och
beställde litet »smörrebröd» och té och »bajer».
Ingeborg, som först förefallit Daniel så
ovanligt blek, hade nu fått färg af promenaden. Den
lilla reshatten med det hvita floret veckladt under
hennes haka, gaf en mjuk ram åt de ljusa, fina
anletsdragen. Hon tycktes Daniel så vacker,
vackrare nu än förr. Det var någonting så afrundadt
och harmoniskt öfver hennes gestalt, och hennes
blick var blifven mörkare och djupare. Öfver
munnens linjer kom, när hon satt tyst, ett drag
af allvar, och när hon log, drog där först öfver
hennes läppar en lätt skiftning af vemod, innan
de hvita tänderna lyste fram, gladt som fordom.
— Hvad jag hade för en tur som träffade er,
sade Daniel. Jag fruktade hela tiden att försumma
båten eller att ni tagit en annan väg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
