Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sant äktenskaplig kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro en afbildning och form af densamme. Också äro alla i
himlarna, der ansigtena äro äkta aftryck af sin kärleks
böjelser, likheter af honom, ty han innebor i dem i det allmänna
och i hvarje del, såsom förut är visadt. Som nu tvenne
makar äro i afbildning och form den kärleken, så följer att all
kärlek, som utgår af sjelfva [grund]kärlekens form, är en bild af
honom. Om derföre den äktenskapliga kärleken är himmelsk
och andlig, så äro äfven alla från densamme utgående
kärlekar himmelska och andliga. Den äktenskapliga kärleken är
alltså liksom en far, och de öfriga kärlekarna äro liksom en
afkomma. Deraf är det, att af änglarnas äktenskap i
himlarna alstras andliga afkomlingar, hvilka äro kärlekens och
vishetens, eller det godas och det sannas, om hvilken alstring
kan ses ofvanföre n:r 51 [,52].
66. Dylikt finner man ögonskenligen af menniskornas
skapande till den kärleken, och af deras danande i kraft af
densamme sedermera. Mannen är skapad till att blifva
vishet utaf kärlek att vara vis, och qvinnan är skapad till att
blifva kärlek till mannen på grund af hans vishet, således
enligt denna; hvaraf är klart, att tvenne makar äro sjelfva
formerna och afbildningarna af kärlekens och vishetens, eller
det godas och det sannas äktenskap. Man bör noga veta,
att det icke gifves ett godt, ej heller ett sant, som icke är i
en substans såsom i sitt subjekt (underlag). Abstrakta
godheter och sanningar gifvas icke; ty de äro ingenstädes,
emedan de icke hafva något säte. Ja de kunna ej heller synas
liksom flygande, hvarföre de blott äro ting, om hvilka
förnuftet tycker sig kunna tänka abstrakt, men det kan det
likväl icke utom i subjekter, ty hvarje menniskas föreställning,
äfven en mycket upphöjd, är substantiel, det vill säga fäst
vid substanser. För öfrigt bör man veta, att substans ej
gifves utan att det finnes form. En icke formad substans är
ej heller något, emedan om densamma icke något predikat
kan sägas. Och ett subjekt utan predikater är också ett
förnuftsvidrigt ting (ens nullius rationis). - Detta filosofiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
