Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyskt och icke kyskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan man hört detta, frågade några af de gamle Soferna:
»Hvad gissa och sluta de till deraf?» Och de två
ankomlingarna svarade, att det var flera saker, »hvilka likväl kunna
hänföras till följande. 1. Att menniskan i kraft af sin natur,
och jemväl af födelsen, är dummare och deraf ringare än
hvarje djur; och att hon likaledes blir det om hon icke
undervisas. 2. Att hon kan undervisas, emedan hon lärt sig
att frambringa artikulerade ljud, och deraf tala, och att hon
derigenom begynt yttra tankar, och detta efter hand mer och
mer, derhän att hon kunde uttrycka samhälls-lagar, af hvilka
flera likväl äro af födelsen intryckta hos djuren. 3. Att
förnuftighet tillkommer djuren lika väl som menniskorna. 4.
Hvarföre, om djuren kunnat tala, så skulle de resonera likaså
skickligt om hvarje sak som menniskorna; och ett bevis på
denna sak är att de tänka af förnuft och klokhet lika väl
som menniskorna. 5. Att förståndet är blott en modifikation
(förändring) af ljuset från solen, under det värmen samverkar,
förmedelst etern, så att det blott är en verksamhet af den
inre naturen, och att denna kan upphöjas, derhän att den
ser ut såsom vishet. 6. Att det derföre är fåfängt att tro,
att menniskan efter döden lefver mer än djuret, om icke att
hon till äfventyrs kan under några dagar efter bortgången i
följd af utdunstningen af kroppens lif te sig såsom en töckensky
under gestalten af ett spöke, innan hon förskingras i naturen
knappt annorlunda, än såsom en ur askan uppväckt telning
ter sig i likheten af sin form. 7. Följaktligen att Religionen,
som lär ett lif efter döden, är ett påfund, för att de
enfaldige må hållas inifrån i band genom dess lagar, såsom de
hållas utifrån genom statens lagar.» Härtill lade de, att de
blott och bart qvicke så resonera, men ej de förståndige.
Och man frågade, hvad de förståndige [säga]. De sade, att
de icke hört det, men att de förmodade så.
1522. Sedan man hört detta, sade alla som sutto
vid borden: »O, hurudana tider nu på jorden! Ack, hvilka
skiften visheten har undergått! Är hon icke vänd i en fånig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
