Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlofningar och Bröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trädgårdar synas omkring de hus, der bröllop äro och varit,
och att de derföre kallas »små bröllops-trädgårdar». Jag
inträdde sedermera i huset, hvarest jag såg tvenne makar, som
höllo hvarandra i händerna och utaf en sant äktenskaplig
kärlek talade sins emellan; och då blef det gifvet att utaf
deras ansigten se en afbildning af den äktenskapliga kärleken,
och utaf deras samtal dess lifselement. Sedan jag bland
flere uttalat välönskningar och önskat dem lycka, gick jag
ut i den lilla bröllopsträdgården, och jag såg vid högra sidan
deraf en samling af unge män, till hvilken alla som gingo
ut ur huset ilade. Att alla ilade dit, dertill var orsaken
den, att der ett samtal egde rum om den äktenskapliga
kärleken; och ett sådant samtal drager allas sinnen med en viss
dold kraft till sig. Jag åhörde då en vis, som talade om
den, och de ting som jag åhörde, voro i hufvudsak följande:
»Att Herrens Gudomliga Försyn är den mest enskilda
och i följd deraf den mest allmänliga i fråga om äktenskapen
och i äktenskapen uti himlarna, emedan alla himmel ens
lycksaligheter framvälla från den äktenskapliga kärlekens nöjen, liksom
söta vatten från en söt källåder; och att derföre ombesörjes af
Herren att äktenskapliga par må födas, och att dessa städse
uppfostras till äktenskapen, under det både flickan och
gossen icke vet detta; och att efter tillryggalagd tid hon, då en
giftvuxen jungfru, och han, då en ung man skicklig till
giftermål, komma liksom af en slump tillsammans någonstädes
och inbördes se hvarandra; och att de då genast liksom af
en viss instinkt känna, att de äro makar, och af en viss
förestafning inom sig tänka, den unge mannen att denna
är min, och jungfrun att denne är min; och att sedan detta
någon tid suttit qvar i begges sinnen, tilltala de utaf
öfverläggning hvarandra samt förlofva [sig]. Man säger: »liksom
af en slump», och »liksom af en instinkt», och menar: »af den
Gudomliga Försynen», emedan denna, då man ej vet af henne,
ter sig så. Att äktenskapliga par födas, samt uppfostras till
äktenskap, begge ovetande, bestyrkte han genom den i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
