Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Månggifte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket [onda] är i den naturliga menniskan, är horeri; men
emedan detta kullstörtar samhället, så har i stället för horeri
blifvit infördt en likhet deraf, hvilken kallas månggifte. Allt
det onda, till hvilket menniskan utaf föräldrarna födes,
inplantas i hennes naturliga menniska, men icke något i den
andliga menniskan, emedan hon födes till denna af Herren. Af
anförda och jemväl af flera andra skäl kan ögonskenligen ses,
att månggifte är lösaktighet.
346. XI. Hos månggifta kan icke gifvas
äktenskaplig kyskhet, renhet och helighet. Detta följer utaf
nyss ofvanföre bestyrkta saker, samt uppenbart utaf dem,
som äro bevisade i kapitlet om Kyskt och icke kyskt; i
synnerhet utaf dessa derstädes, Att kyskt, rent och heligt blott
utsägas om engiftes-äktenskap, eller en mans med en hustru,
n. 141; äfvensom, Att den sant äktenskapliga kärleken är
sjelfva kyskheten, och att derföre alla den kärlekens
förnöjelser, äfven de yttersta, äro kyska, n. 143, 144. Och
dessutom utaf de saker, som äro anförda i kapitlet om Sant
äktenskaplig kärlek, såsom af dessa derstädes: Att den
sant äktenskapliga kärleken, hvilken är en mans med en
hustru, är på grund af sitt ursprung, och på grund af sin
motsvarighet, himmelsk, andlig, helig, [ren och] skär, framför
all kärlek, n. 64 och följ. Emedan nu kyskhet, renhet och
helighet gifves endast och allenast i den sant äktenskapliga
kärleken, så följer att den icke gifves och icke kan gifvas i
månggiftes-kärleken.
347. XII. En månggift kan icke, så länge han
förblifver månggift, blifa andlig. Att blifva andlig är
att upplyftas från det naturliga, det är, från verldens ljus
och värme till himmelens ljus och värme. Om denna
upplyftning vet icke någon, utom den som är upplyft; men
likväl förnimmer en icke upplyft naturlig menniska det oaktadt
icke annorlunda än att hon är upplyft. Orsaken är den, att
hon lika väl som en andlig menniska kan upplyfta sitt
forstånd till himmelens ljus samt tänka och tala andligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
