Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitälskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gårdsplatsen för sitt gymnasium och talade med oss om himmel
och helvete, och om det gudomliga öfverinseendet, i kraft af
en ny snillets skarpsinnighet.
381. Den andra Minnesvärdigheten. En gång när
jag blickade omkring in i den andliga verlden, såg jag på
långt håll ett palats kringhvärfdt och likasom belägradt af en
folkhop; och jemväl såg jag många som lupo till. Då jag
förundrade mig öfver detta, begaf jag mig hastigt ur huset
och frågade en som lopp till, hvad sak der var [å bane].
Han genmälte, att tre nya ankomlingar från verlden hade
varit upptagna i himmelen och sett präktiga ting der, och
jemväl jungfrur och hustrur af häpnadsväckande skönhet, samt,
nedkomna från den himmelen, inträdt i det der palatset samt
berättat de saker som de hade sett, i synnerhet att [de skådat]
sådana skönheter, som deras ögon aldrig sett, ej heller kunna
se med mindre de äro upplysta af den himmelska luftens
(aurans) ljus. »De hafva sagt om sig, att de i verlden varit
talare, från konungariket Frankrike, och att de egnat möda
åt vältalighet, och att nu kommit öfver dem ett begär att
hålla tal om Skönhetens ursprung. Emedan detta blifvit
bekant i granskapet, har en mängd strömmat till för att höra.»
Efter åhörandet häraf skyndade äfven jag och trädde in,
och jag såg de tre männen stående i midten, iklädda togor
(långa rockar) af safirfärg, hvilka i följd af inväfda guldtrådar
framglänste liksom gyllene allt efter vändningen. De stodo
bakom ett slags talarestol, färdiga att tala, och strax
steg genom trappan bakom talarestolen den ene upp för att hålla tal
om Ursprunget till det qvinliga könets skönhet, och han
anförde följande:
382. »Hvad är skönhetens ursprung annat än kärleken,
som, när han inflyter i ynglingars ögon och antänder dem,
blifver skönhet, hvarföre kärlek och skönhet äro samma sak.
Ty kärleken undermålar ifrån det innersta en giftvuxen
jungfrus ansigte med en viss låga, från hvilkens
genomskinande härrör hennes lifs morgonrodnad och purpur. Hvem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
