Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äktenskapliga kärlekens förbindelse med kärleken till små barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och kyssningar, företrädesvis hos mödrarna, hvilka förnöjas
utaf deras muns och ansigtes liggande på [deras] sköten, och
tillika då utaf beröringen af deras flata händer der; i
allmänhet utaf bröstens sugande och mjölkgifningen, förutom utaf
deras nakna kropps klappande och utaf den outtröttade mödan
att linda och rena dem på sina knän.
Att genom känsel-sinnet ske meddelanden af kärlek och
dess njutningar emellan makar, är ofvanföre några gånger
bevisadt. Att äfven sinnets meddelanden ske genom det, är
emedan händerna äro de sista (yttersta) tingen af menniskan,
samt hennes första ting äro tillsammans i de sista;
derigenom sammanhållas äfven alla kroppens och alla sinnets
ting, som äro förmedlande, i oskiljaktigt samband. Deraf
härrör, att Jesus vidrörde små barn, Matt. 17:6 [19; 13-15];
Mark. 10:13, 16, samt att Han botade sjuka genom
beröring; och att de blefvo botade, som vidrörde Honom.
Deraf härrör äfven, att invigningar till prestembetet nu för
tiden ske genom händers påläggningar. Härutaf är
uppenbart, att föräldrarnas oskuld och de små barnens oskuld
möta hvarandra genom beröring, i synnerhet händernas, och
sålunda förbinda sig likasom genom kyssar.
397. Att oskulden verkar dylika ting, äfven genom
beröringar hos [oskäliga] djur och fåglar, som [ske] hos
menniskorna, är bekant. Att hon verkar dylika, dertill är orsaken
den, att allt, som framgår från Herren, i ögonblicket genomgår
verldsalltet, se ofvanföre n. 388-390; och emedan det går
genom grader och genom oafbrutna förmedlingar, derföre går
det öfver icke blott till djuren, utan äfven vidare till växter
och mineralier, n. 389, går äfven öfver i sjelfva jorden, som
är alla växters och mineraliers moder. Ty denna är
vårtiden i ett tillstånd förberedt till fröns emottagande likasom
i ett moderlif, och när hon emottager, likasom anar hon,
hyser dem, bär, utkläcker, ammar, närer, kläder, uppfostrar,
bevarar och likasom älskar afkomman från dem, och så
vidare., När framalstrings-sferen går dit, hvarföre då icke till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
