- Project Runeberg -  Äktenskapliga kärleken och dess motsats /
564

(1895-1935) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Carl Johan N. Manby
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lustan till Omvexlingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

heller något af lifvets innersta, derföre är deras lott efter
döden eländig. Efter tillryggalagd tids-period i sina utvertes
[delar], i hvilka de tala förnuftigt och handla civiliseradt,
införsättas de i sina invertes, och då i en likadan lusta och
dess nöjen i samma grad af henne, i hvilken de varit i verlden.
Hvar och en inlåtes nemligen efter döden i samma lifs-tillstånd,
som han hade tillegnat sig, för den orsaks skull att han må
ledas bort derifrån; ty icke någon kan ledas bort ifrån sitt
onda, så framt han icke förut varit införd i detsamma: annars
skulle det onda gömma sig och nedsöla sinnets inre ting,
och sprida sig såsom en pest, och derefter spränga bommarne
samt i grund förderfva de utvertes ting som tillhöra kroppen.
För detta ändamåls skull öppnas för dem liderlighetsnästen,
som äro på sidan af helvetet, hvarest horkonor finnas, med
hvilka tillfälle gifves att göra sina lustar omvexlande; men
detta medgifves med [blott] en om dagen, och under straff
förbjudes det med flera samma dag. Sedermera, då de blifvit
utforskade, att den lustan är så mycket inplantad, att de icke
kunna ledas bort ifrån densamma, föras de till ett visst
ställe, som är närmast öfver det för dem bestämda helvetet,
och då förefalla de sig sjelfva såsom folie de i vanmakt, och för
andra såsom sjönke de ned med uppåtvänd blick; och
jemväl öppnas verkligen marken under deras ryggar, och de
uppslukas, och falla in i det helvete, hvarest likadane äro:
så samlas de till de sina. Det har blifvit mig gifvet att se
dem der, och jemväl att tala med dem. Sins emellan se de
ut såsom menniskor, hvilket gifves dem för att de icke må
vara till skräck för medkamraterna; men på ett visst afstånd
sågos de med hvitt ansigte, som bestod liksom af bara hud,
och detta emedan det icke i dem finnes andligt lif, hvilket
för en hvar är allt efter den i honom inplantade
äktenskapligheten. Deras tal är torrt, uttorkadt (rossligt) och bedröfligt;
då de hungra, jemra de sig, och deras jemmer höres såsom
ett sorl af ett säreget ljud. De hafva sönderslitna kläder,
jch benkläderna uppdragna öfver magen omkring bröstet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedakt/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free