Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillräknandet af hvardera kärleken, den horiska och den äktenskapliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dom, såsom denna: »Du är sådan uti invertes ting, alltså
skall du frälsas eller fördömas», medgifves icke. Dömandet
om en menniskas andliga, eller själens invertes, lif förstås
med det tillräknande, om hvilket här handlas. Hvem af
menniskor känner till, hvilken i hjertat är en horkarl, och
hvilken i hjertat är en make? - och likväl döma hjertats
tankar, hvilka äro viljans föresatser, en och hvar. Men dessa
ting skola yppas i följande ordning:
I. Åt en hvar tillräknas efter döden det onda i
hvilket han är; likaledes det goda. II. Öfverflyttandet af den
enes goda på den andre är omöjligt. III. Tillräknandet,
om med detta förstås ett sådant öfverflyttande, är ett
meningslöst ord. IV. Det onda tillräknas en hvar allt efter
beskaffenheten af hans vilja, och allt efter beskaffenheten af
hans förstånd; likaledes det goda. V. Sålunda tillräknas
en hvar den horiska kärleken. VI. Likaledes den
äktenskapliga kärleken. Följer utvecklingen häraf.
524. I. Åt en hvar tillräknas efter döden det
onda i hvilket han är; likaledes det goda. För att
detta må i någon tydlighet skönjas, skall det skärskådas i
behörigt afdelande, [nemligen] i detta: 1. Hvar och en
har ett eget lif. 2. För en hvar förestår efter döden hans
eget lif. 3. Åt en ond tillräknas då hans lifs onda, och åt
en god tillräknas hans goda.
För det första: Att hvar och en har ett eget lif,
således åtskildt ifrån en annans, är bekant; ty det förefinnes
en ständig omvexling, och icke något är detsamma: derföre
har en hvar sitt eget (sin egenhet). Detta skönjes uppenbart
af menniskors ansigten, att det icke gifves en enda [persons]
ansigte absolut likt en annans, icke heller kan gifvas i
evighet. Orsaken är den, att lika sinnelag icke gifvas, och från
sinnelagen äro ansigtena; ty ansigtet är, såsom man säger,
sinnelagets aftryck, samt sinnelaget leder sitt ursprung och
form från lifvet. Så framt icke menniskan hade ett eget lift
såsom hon har ett eget sinnelag och ett eget ansigte, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
