Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allmänt register. Första delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så upplösas giftermålen i huset, n. 275. Likväl skola giftermålen
i verlden fortfara till lifvets slut, n. 276. I giftermål, i hvilka
invertes böjelser ej förbinda, gifvas utvertes, hvilka efterhärma
de invertes, och sammansluta, n. 277, Deraf härrör skenbar
kärlek, skenbar vänskap och ynnest emellan makarna, n. 278.
Dessa skenbarheter äro äktenskapliga förställningar, som äro
lofvärda emedan de äro nyttiga och nödvändiga, n. 279. Dessa
äktenskapliga förställningar hos en andlig menniska, förbunden
med en naturlig, smaka af [rättvisa och] omdöme, n. 280. Dessa
äktenskapliga förställningar hos en naturlig menniska smaka af
klokhet för åtskilliga orsakers skull, n. 281. De äro för
förbättringars och fogligheters skull, n. 282. De äro för ordningens
bevarande i husliga saker; och för inbördes hjelps skull, n. 283.
De äro för enhällig omsorg om de späda och mot [de öfriga]
barnen, n. 284. De äro för fredens skull i huset, n, 285. De äro
för ryktets skull utomhus, n. 286. De äro för åtskilliga
ynnestbevis, väntade ifrån maken, eller ifrån dess slägtingar, och sålunda
för farhåga för deras förlust, n. 287. De äro för ursäkter af lyten,
och derföre undvikanden af vanrykte, n. 288. De äro för
återförsoningars skull, n. 289. Om hos hustrun ynnesten ej upphör,
då förmågan [upphör] hos mannen, kan det blifva en vänskap
som täflar med den äktenskapliga när de bli gamla, n. 290.
Åtskilliga arter af skenbar kärlek och vänskap gifvas emellan makar,
af hvilka den ene är underkufvad, och derföre underdånig den
andre, n. 291, Det gifves helvetiska äktenskap i verlden emellan
makar, hvilka invändigt äro de hätskaste fiender, och utvändigt
såsom de mest förbundna vänner, n. 292.
Förlofningar och bröllop, n. 295-314. Valet tillkommer
mannen och icke qvinnan, n. 296. Det är tillbörligt att mannen
friar och tillfrågar qvinnan om äktenskap med sig, och icke
tvärtom, n. 297. Det är tillbörligt att qvinnan rådfrågar föräldrarna,
eller dem som äro i föräldrarnas ställe, och derefter hos sig
öfverväger, innan hon samtycker, n. 298, 299. Efter förklaringen
af samtycke skola underpanter gifvas, n. 300. Samtycket skall
fästas och fastställas genom högtidlig förlofning, n. 301. Genom
förlofningen förberedes hvardera till äktenskaplig kärlek, n. 302.
Genom förlofningen förbindes den enes sinne med den andres sinne,
så att det blifver ett andens äktenskap innan det blifver kroppens,
n. 303. Så sker hos dem, som tänka kyskt om äktenskapen;
annorlunda hos dem som tänka okyskt om dem, n. 304. Inom
(under) förlofningstiden är ej tillåtet att kroppsligen förbindas, n.
305. Efter tillryggalagd förlofningstid bör bröllop ske, n. 306.
Före bröllopets firande skall äktenskapligt förbund afslutas i
vittnens närvaro, n. 307. Äktenskapet skall af prest helgas, n. 308.
Bröllop skall med festlighet firas, n. 309. Efter bröllopet blifver
andens äktenskap äfven kroppens, och sålunda fullständigt, n.
310. Denna är den äktenskapliga kärlekens ordning med sina
sätt ifrån dess första värme till dess första fackla, n. 311. Den
äktenskapliga kärleken, brådstörtad utan ordning och dennas sätt,
bränner ut mergsubstanserna, och tilländagöres, n. 312.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
