Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Skrifvelse till förläggaren
- Tillägg i Febr. 1860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Guds Lam, som borttager verldens synder; från detta skall
icke synden lösslita oss, om vi än tusende, tusende gånger
om dagen begå otukt[1] och mord.»[2]
Den, som finner sådana ord och råd bättre än
Svedenborgs »Lefverneslära»[3] och sjelfva hans drömmar
1744 — den måste vi af allt hjerta — beklaga!
[1] Alla goda änglar lefva i äktenskap, säger Swedenborg, och det är först i
himlarna, der allt är harmoniskt och för deras innevånare genomskådligt, som
två makar kunna sammansmälta till ett fullkomligt helt i förståndets och
viljans tankars och böjelsers ostörda samklang, dock utan att förlora det individuela,
som binder dem vid hvarandra i kärleken till Gud och nästan. Men en
oöfvervunnen böjelse för ”otukt” drager oemotståndeligt till helvetet.
[2] Lutheri Epistlar, t. I. a Joh. Aurifabro coll. Jhenae 1556. 4 p. 845.
[3] Denna Lära visar, att ingen menniska af egen förmåga kan slita
syndens band, utan måste söka och möta hjelpen dertill af verldens Frälsare, med
redlig vilja att sky allt ondt såsom synd emot Honom och Hans lagar; men ock
att kärlekan till det goda jemte kraft att göra det, inflyter från Honom i samma
mån som det andra öfvergifves och afskys för Hans viljas skull. Hvad Luther
kallar ”Christi förtjenst,” kallar Swedenborg ”Herrans Gudomliga Barmhertighet,”
och då Luther talar om en allena saliggörande Tro, visar Swedenborg att
en Tro, som icke har sin grund i kärleken, kan icke ega bestånd.
I dessa ordens skiljaktigheter kan dock en inre föreningspunkt finnas, om
det ömsesidiga och gemensamma målet är Himmelen, med redlig sträfvan att
komma dit.
Men vägarna kunna äfven vara olika: den ena längre, mera krokig, tung
och svår; den andra mera lätt och rak.
Vi se ock bilder deraf i denna verldens gamla och nya sätt att färdas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sweddrom44/0026.html
