Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borg snart en mera framstående ställning. En af hans
systrar var nämligen gift med Erik Benzelius, en begåfvad och
inflytelserik man, som sedan blef ärkebiskop i Uppsala; en
annan med landshöfdingen Lars Benzelstierna, hvilkens son
sedermera blef biskop. Otvifvelaktigt njöt han ock hofvets
beskydd, men hans stora skicklighet i förening med hans
moraliska oförvitlighet var dock det, hvarigenom han bäst
rekommenderade sig.» Under sin vistelse i utlandet
underhöll han en beständig brefväxling med Erik Benzelius och
Vetenskaps-Societeten i Uppsäla, af hvilken han var en
medlem. I denna redogör han noga för alla de uppfinningar,
han sett, tömde sin börs för att inköpa modeller till
maskinerier och tog afskrifter af vetenskapliga arbeten, hvilka
hemsändes till Sverige, på det att detta ej måtte bli alltför
mycket efter sin tid.
Ur några af dessa bref inhämta vi, att han redan då
gjort åtskilliga mekaniska uppfinningar af stor vikt, såsoro
ett. torpedo-skepp, nya hydrauliska maskiner, en svängbro, en
väderbössa, en dykarklocka samt slutligen en »flygande vagn»,
genom hvilken han ville bevisa möjligheten för andra än
luftens invånare att flyga och . röra sig i denna. Varmt
intresserade han sig äfven för försöket att söka upptäcka ett
sätt att till sjös göra sig förvissad om longituden, för hvars
lösande engelska styrelsen utfäst en hög belöning. Han
hade förvärfvat sig en grundlig lärdom i både orientaliska
och europeiska språk och utgaf åtskilliga vetenskapliga
af-handlingar äfvensom några fabler och poeiper samt en
oration öfver Karl XII. »Swedenborgs poemer», säger
Wilkin-son, »tillkännage visserligen inbillningskraft, men under allt
för stränga tyglar; de voro knappt mer än en artig hyllning
i förbigående åt poeöien, detta sanningens ljufvare och
vekare släkte.» Swedenborg var ej skald: han var danad för
helt andra syften, och han hade det goda omdömet att snart
själf inse det. Detta var hans första och sista offer till
sånggudinnorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
