Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetare i en svensk tidskrift — Acta Literaria Sveciae —
och som författare till åtskilliga vetenskapliga arbeten, såsom
»Försök att geometriskt förklara Kemiens och Fysikens
Fe-noraener» samt »Elden betraktad som Element». I ett
kemiskt arbete — h vilket, i förbigående sagd t, kastar mycket
ljus öfver läran om färgerna och många andra tvistiga frå*
gor — antager han teorien om atomerna, hvilkens uppkomst
alltid blifvit tillskrifven den ryktbare Dalton. I sitt arbete,
»Elden betraktad som Element», hvilket dessutom måste
förvåna genom många särdeles utvecklade teorier i detta
ämne, öfverlämnar han åt världen principen * för lufttäta
ugnar. Många år senare utverkade en viss Orr i
Washington patent för sådana ugnar, hvilka nu äro allmänt utbredda
i Amerika, men man upptäckte, att Swedenborg för mer än
hundra år tillbaka bekantgjort samma system, och patentet
återkallades. I Leipzig utgaf han sitt: »Blandade
iakttagelser i naturvetenskapliga ämnen», som var uppfylldt af en
mängd djärfva hypoteser inom nästan alla vetenskapens
grenar, ja, många af dessa gingo i förväg för upptäckter, som
bragt ära öfver författare som stått långt under honom. Det
var med anledning af detta verk, som den utmärkte franske
kemisten Dumas tillskrifver Swedenborg skapandet af
kry-stalläran. Vi stå i skuld hos honom, säger Dumas, för den
första tanken på att kunna frambringa kuber, pyramider,
tetrahedrar och andra krystallformer genom gruppering af
sfäriska partiklar — en tanke som sedan upptagits af flere
utmärkte män, i synnerhet Wallaston.
I medlet af år 1722 vände Swedenborg åter till
fäderneslandet. Om hans sysselsättningar under några år känner
man nu blott litet. År 1724 erbjöds honom professoratet i
matematik vid Uppsala universitet. Han afböjde dock detta
anbud, emedan han kände en viss motvilja för teoretisk
spekulation, »hvari», som han säger, »matematiker gemenligen falla».
Uppgiften, att han 1729 kallades till medlem af
Vetenskapsakademien i Stockholm, stiftad först 1739, bör rättas till 1741,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
