Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Animale samt De Cultu et Amore Dei, som han också
lämnade i kommission till en london-bokhandlare Nourse. Under
senare hälften af år 1745 återvände han till Sverige, där
han uppehöll sig i Stockholm ända till 1747. Denna tid
använde han flitigt till att studera hebreiska, att gång på
gång genomläsa bibeln samt att utarbeta den mest noggranna
textkonkordans. Slutligen anförtrodde han åt papperet sina
första förnimmelser om »Ordets andliga mening» i ett
arbete, kalladt Adversaria. Detta ämnade han aldrig utgifva
och senare erfarenhet jämkade ansenligt många af hans
åsikter, men arbetet har dock tryckts i nio dryga oktaver,
alla ihopskrifna inom två år.
Under tiden antecknade han noggrannt i en Andlig
Dagbok (Diarium Spirituale) de händelser och scener han
under sina syner bevittnat, de personer han sett och
samtalat med och hvad dessa sade och gjorde. Denna
»rese-beskrifning» öfver den andra världen, hvilken han fortsatte
ända till 1764, är uppfylld med de mest förvånande
uppgifter. Lik »drömboken» var den ej ämnad att utges i tryck.
Swedenborg tycks ha begagnat den som en minnesbok, från
hvilken han allt emellanåt öfverför några anteckningar i sina
teologiska verk under titeln af Memorabilia
(»minnesvärdig-heter»). Diarium Spirituale utgafs dock af D:r Im. Tafel
(1844—59) i tolf dryga band.
Huruvida Swedenborg verkligen såg och hörde de scener
och samtal, som han upptecknat i sin bok, är en fråga, som
endast kan afgöras genom en omfattande undersökning af
de bevis, som han framdragit som prof. Själf var han
fullkomligt öfvertygad därom, hvarför han, för att uteslutande
kunna ägna sig åt sin nya kallelse, lade in till kungen och
anhöll om afsked med bibehållande af halfva lönen såsom
pension samt utan att — hvilket ju var det vanliga —
förbehålla sig någon högre rang eller titel. Hans
afskeds-ansökan bifölls, men med afseende på hans utmärkta
förtjänster om det allmänna i mer än trettio år, blef han bibe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
