Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Klimpa sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klimpa sig: in globos coire; in offas
convolvi.
Klinga, f.: lamina, lamella (ferri);
stundom = swärd, wärja: (ferrum), gladius,
ensis; låta l. få springa öfwer k-n ferro
occidere, occidi; in hostium numero
habere, haberi.
Klinga, v.: 1. absolut: sonare; resonare
(gifwa återklang); tinnire (ringa); k. wäl, illa
bene, male sonare; k. ljuft suaviter
resonare. — 2. med ngt: sonitum edere, dare
alqa re; tinnitum ciere; tintinnabulum
pulsare; k. med glasen pocula inter se
pellere. — 3. ngt k-r för l. i ngns öron:
aures circumsonant, personant voce; ngt k-r
wäl för ngn placet alicui (vox). -ande,
adj.: sonans, sonorus; tinnulus; k. mynt
argentum; numi metallici. -ande, n.:
sonitus; tinnitus.
Klingklang: tinnitus.
Klingklangspoesi: tinnitus (tinnimenta)
verborum l. versuum; (jfr T. Dial. c. 26).
Klinik: 1. (sjuksängsmedicin): clinĭce. —
2. (= sjukhus): valetudinarium.
Klinka, f.: 1. obex; repagulum (sera). —
2. natis (wanl. blott plur.).
Klinka, v.: sonum edere, sonare; k. på
ett piano fides pulsare (inscite),
disperdere.
Klint: cacumen l. vertex montis; mons.
Klippa, f.: saxum; rupes; scopulus (wanl.
i sjön); cautes (i sjön); utskjutande k.
promontorium (L. XXI. 24); på k-ns spets in
summa rupe; från k-ns spets de vertice
saxi; törna mot en k. scopulum offendere;
ad s-um allidi.
Klippa, v. tr.: 1. absolut: a. eg.: tondēre
(capillos, barbam; lanam; oves; arborem);
attondere (vitem a. et fingere putando,
Vg.); detondere (mannos - hästarnes
manar o. s. w.); secare (capillos, ungues);
putare, amputare (arborem = qwista); k.
wingarne på ngn alas praetondere,
praecidere alicui; saxen k-r ej non secat
(secandi exsors est, Hor.); hebes est (jfr k.
till, ut). — b. oeg.: k. ngn perstringere,
poena afficere alqm; klippt skall det wara
sic volo, sic jubeo; ad regulam omnia. —
2. med prepositioner: a. k. af, bort, ifrån:
detondere, desecare, exsecare; resecare.
— b. k. i ngt: insecare, incidere alqd. —
c. k. i sönder: consecare; concidere
(forcipe). — d. k. till = formare, deformare,
fingere tondendo, secando l. forcipe; oeg.:
klippt och skuren till ngt (non natus sed) a
Deo, a natura fictus ad alqd (C. de Or.
I. § 115). — e. k. upp: resecare (vulnus,
unguem ad vivum); recidere. — f. k. ut:
exsecare (= medels klippning uttaga); - k.
ut figurer l. ngt i (till) figurer insectis
arboribus l. chartis formas fingere,
arbores in formas fingere (jfr Pn. ep. V. 6.
16).
Klippa, v. intr.: k. med ögonen oculis
nictare.
Klippande: tonsura (capilli, ovium,
arborum); putatio (arborum); k. med ögonen
nictatio.
I. Klippare: 1. = som klipper: tonsor.
— 2. = skälm: homo astutus, catus,
versutus; veterator.
II. Klippare: (ett slags häst): mannus.
Klippblock: saxum; petra. -dufwa:
columba (saxatilis, Varr.) livia. -fast:
solidus; k. trohet constans, tenax, inconcussa
fides. -fisk: gadus. -grund: fundus
(maris) saxosus, saxeus.
Klippig: saxosus; scopulosus (mare);
asper.
I. Klipping: (ett i räta linier klippt mynt):
numus quadratus.
II. Klipping: (ett slags sämskadt skinn):
aluta.
Klippning se Klippande.
Klippwägg: rupes; spelunca saxis structa.
Klipsk: acutus (mots. hebes); callidus,
versutus; astutus (a-a volpes); argutus
(oculi); catus; vafer.
Klipskt: callide, astute, versute; argute.
Klister: gluten (farinaceum); - oeg.
komma i k-t negotiis implicari; luto haerere
(nequidquam evellentem plantam, Hor.).
Klistir (Klystir): (lavemang): clyster; sätta
ngn k. aquam per anum immittere (ad
alvum purgandam). -spruta: clyster.
Klistra: glutinare; k. i hop conglutinare;
k. fast, upp agglutinare; k. för, till glutine
oblinere, obturare.
Klo: unguis (leonis; avis); chelae
(scorpionis); forceps (canceris); komma i ngns
klor in ungues, manus alicujus
(potestatem) venire, incidere; sätta klorna i ngn,
få ngn i sina klor unguibus alqm
corripere, irretire; hafwa ngn l. ngt i klorna
unguibus (manibus) tenere, in potestate
habere; rycka ngn ur ngns klor ex
manibus, faucibus alicujus eripere alqm.
Kloak: cloāca; purgamentorum
receptaculum.
Klocka: 1. att ringa med: tintinnabulum
(bjellra); stor, hängande ringk. *campāna;
ringa med en k. tintinnabulum pulsare;
sonare tintinnabulo. — 2. = ur:
horologium, solarium; horologium solarium (i
betydelsen solwisare klassiska uttryck); k-n går,
står (recte) movetur, non movetur (stat);
k-n stannar consistit; k-n slår sonat; hwad
l. huru mycket är k-n quota hora est?; k-n
tre, fyra, fem e. m. hora nona, decima,
undecima; timmarne räknas, enligt fornromerskt
sätt, på dagen från 6 på morgonen (förste
timmen) till 6 på aftonen (tolfte timmen);
k. 10 på natten secundā vigiliā, sub
secundam vigiliam - nattens timmar räknas i
wäkter med tre timmar i hwardera [efter
wårt sätt horae antemeridianae och
postmeridianae, således kl. 3 e. m. hora tertia
postmeridiana; kl. 10 f. m. hora decima
antemeridiana; kl. 5 på morgonen l.
aftonen hora quinta matutina, h. q.
vespertina; kl. 12 på dagen horā meridianā (Just.)];
klockan är tio slagen hora quarta (decima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
