Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Meranämnd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
meliorem esse; praestare; hwad mera är id quod
majus est; än mer quid? quod -; med mera
et quae sunt generis ejusdem; et cetera;
hwad mer om - quid refert, si -. — II.
adverb: 1. = i högre grad: i allm. magis l.
uttryckt med komparativform (magis doctus l.
doctior; mera lärd än förståndig magis
doctus quam prudens l. doctior quam
prudentior); plus (eg. accusativus mensurae -
plus valere, prodesse, diligere); wärdera
mera pluris facere, aestimare; för hwar dag
mer in dies magis; ännu mera etiam
magis; en mer än punisk trolöshet perfidia plus
quam Punica; det wore ej mer än billigt
aequum erat hoc fieri; mer än någonsin
magis quam unquam alias. — 2. =
ytterligare, widare: praeterea; ultra; amplius;
är det något mer, du will numquid
praeterea vis?; nu wet jag intet mer att tillägga
nihil habeo, quod addam; icke ett ord mer
verbum non amplius addam (Hor.); jag
will ej brottas med dig mer non luctabor
tecum amplius (C.). — 3. = längre,
ytterligare (i tid): jam: han är icke mer non jam
l. jam non inter homines est; jam
mortuus est; nu mera jam; aldrig mera
nunquam jam (C. pro Sest. § 52).
Meranämnd, Merbemält: hic, quem
saepe dico, quem jam saepe dixi; haec, de
qua jam multa dicta sunt, justitia, C. de
Off. I. § 47.
Merendels: plerumque; fere.
Merg se Märg.
Mergel se Märgel.
Meridian: circulus meridianus.
Merit: meritum (se Förtjenst).
Meriterad: bene, optime meritus.
Merla: uncinus.
I. Mes: homo timidus, ignavus,
imbellis.
II. Mes (fågel): parus.
Mesallians: impar connubium; göra en
m. in domum ignobilem innubere.
Mesanmast: artĕmon. -segel: velum
posticum.
Messa, f.: *missa; hålla m. sacrum
facere, celebrare; sacris operari; biwista m-n
sacris interesse.
Messa, v.: canere.
Messbok: *breviarium; *missarum,
indigitamentorum liber.
Messing: orichalcum.
Messling: *rubeolae (cum febri).
Mest, adj.: plurimus; meste delen pars
maxima, major; det m-a plurimum
(efficere, valere); de m-e (= de fleste)
plerique; för det m-a plerumque.
Mest, adv.: 1. = i högste grad: maxime;
plurimum; tre ting fruktar jag m. tria
maxime omnium timeo; betyda m. plurimum
valere (ut quisque sibi plurimum confidit
et ut quisque maxime virtute et
sapientia munitus est, ita in amicitiis colendis
maxime excellit, C. de Am. § 30). — 2. =
för det mesta: plerumque.
Mestadels: ex majori parte; majorem
partem.
Mestbjudande: qui plurimum licetur.
Meta: hamo, calamo, arundine captare
(pisces), piscari; m. med guldkrok aureo
hamo piscari (Su.).
Metafor: (μεταφορά) translatio C. de Or.
III. § 155 ff.); en hård m. dura t.
Metafysik: metaphysĭca (n. pl.).
Metall: metallum.
Metallisk: metallicus.
Metamorfos: metamorphōsis;
transfiguratio; transmutatio.
Meteor: meteōron. -sten: meteorītes
(lapis).
Meter: (μέτρον) modus; numeri (C. de
Or. III. 184).
Metkrok: hamus (piscatorius). -mask:
lumbrīcus.
Metod: via, ratio (rei gerendae);
hafwa, bruka (förnuftig, wetenskaplig) m.
ratione et viā, viā (philosophari, facere alqd,
C. Tusc. II. c. 2; de Nat. Deor. II. § 57);
lätt m. expedita ratio. -todisk: qui viā et
ratione procedit (C. de Fin. I. § 29); qui
ratione suscipitur (C. de Off. I. § 7).
-todiskt: viā; ratione (jfr Metod).
Metonymi: immutatio (C. de Or. III. §
166); traductio (ibdm).
Metrik: modorum doctrina; doctrina
metrica. -trisk: modis l. numeris vinctus,
inclusus.
Metropol: (μητρόπολις, moderstad):
metropŏlis (eg. coloniarum); (jfr patria
nostra una in omnibus terris domus est
virtutis, imperii, dignitatis, C. de Or. I. §
196). -polit: episcopus metropolitanus;
metropolita.
Metspö: calamus; arundo.
Metwurst: tucētum; salsicium.
Middag: 1. eg.: meridies; medius dies;
före, efter m-n ante, post meridiem; om
m-n medio die; ipso meridie (Ter.); mot
m-n circiter, sub meridiem; sofwa m.
meridiari. — 2. = middags- l. hufwudmåltid:
cibus meridianus; coena (dagens
hufwudmål kl. 2 à 4 e. m.), prandium (frukost mot
middagstiden); spisa m. coenare, prandēre.
Middagsgäst: qui coenat cum alqo,
apud alqm; conviva. -hetta: calor l. aestus
meridianus (äfwen pl.); ardor solis
meridiani. -höjd: medium, altissimum caelum.
-linie: linea meridiana. -mål l. -måltid se
Middag, 2. -sol: meridianus sol. -sömn:
meridiatio. -timme: hora meridiana.
Midja: medium corpus; fatta ngn om
m-n medium amplecti, arripere alqm; smal
om m-n junceus.
Midnatt: media nox. -nattssol: sol in
ortum edurans, s. non occidens (T. Germ.
45; Agr. 12).
Midsommar: media aestas; solstitium
(aestivum). -sommarsdag: solstitialis dies
(C. Tusc. I. § 94); *dies sancti Johannis.
-sommarssol: aestivus sol.
Midt, m.: medium; wanl. att återgifwa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
