Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Munart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alicui; ad alicujus voluntatem fingere,
componere orationem; ngt går, kommer ur
ngns mun ex ore alicujus excidit, exit
alqd; det skall ej komma af min mun (öfwer m.
läppar) certe ego non enuntiabo, fido
servabo silentio; tala allt hwad som kommer
en i m-en quidquid in buccam venit,
eloqui; taga bladet från m-en libere eloqui,
loqui; (rumpere silentium); ej kunna styra
sin mun (tunga, wara stygg i m-en) linguae
moderari non posse; linguā
intemperanter uti; hafwa hört ngt af ngns egen mun ab
ipso audisse, cognovisse, accepisse alqd;
wara i allas (hwars mans) mun in omnium
l. omnibus in ore esse l. versari; in
omnium ore et sermone esse l. versari;
populi sermonibus differri; gå från mun till
mun per ora hominum ferri; med en mun
uno ore (collaudare alqm); stryka ngn om
m-en os sublinere alicui (Pt.); just hafwa
ngt i m-en (på läpparne) velle dicere alqd;
taga ordet ur m-en på ngn quum vult alqd
dicere, antevertere (C. de Am. § 16);
occupare dicere alqd; lägga ngn orden i m-en
alicui subjicere, alqm monere, quid dicat;
lägga ngt i m-en på ngn (= låta ngn säga,
införa ngn talande ngt) facere, inducere,
fingere alqm dicentem alqd; mentiri alqm
dixisse (= föregifwa, att ngn sagt); det
wattnas ngn i m-en allubescit alicui; gestit
aliquis; cupido incedit alicui. -art:
sermo (regionis aut urbis proprius); genus
l. differentia linguae; dialectus (Su.);
grekiskan har flera m-r multae sunt Graecae
linguae differentiae.
Mundera: (fr. monter): ornare,
instruere. -dering: militaris ornatus.
Munförråd: cibaria (n. pl.). -gipa:
sinus oris. -huggas: altercari; rixari.
Munk: *monăchus.
Munkorg: capistrum. -lack: cera
signatoria. -lås: sätta m. på ngn linguae
intemperantiam coercere, comprimere;
obmutescere cogere alqm; få m.
obmutescere. -läder: hafwa godt m. linguā
fortem, promptum esse, valere.
Munsbit: buccea, buccella; bŏlus.
Munskolla: *stomacăce. -skänk:
pincerna, pocillator; qui pocula ministrat alicui
(C. Tusc. I. 65). -stycke: orea (på betsel);
embŏlus, lingŭla (organi).
Munter: vegĕtus, vigens (i kroppslig
mening; syn. kry, frisk - mane vigens consueta
ad munia surgit, Hor.); alăcer (till sinnet
m., syn.: wid friskt, gladt mod); hilăris (syn.
upprymd, glad); laetus (syn. glad); facētus,
festīvus (skämtsam): se m. ut alacri, hilari,
laeto vultu esse; blifwa m. exhilarari; m-t
samqwäm hilare convivium; m. wisa
facētum (molle atque f-m Virgilio annuerunt
gaudentes rure Camenae, Hor.), laetum
carmen; m-t samspråk sermo hilaris,
festivus, facetus. -het: vigor (kroppslig m.);
alacritas (friskt mod); hilaritas
(upprymdhet); festivitas.
Muntert: alacriter; hilare.
Muntlig, -ligen: återgifwas i allm. med
voce, (coram) l. med praesens ss. predikativ
till subjektet l. objektet; gifwa ngn m.
tillsägelse voce denuntiare alicui, praesenti
imperare; m-n tacka ngn praesenti l. voce
gratias agere alicui; m-n bekänna ngt för
ngn praesentem confiteri alqd alicui;
lemna ngn m-t swar, besked praesentem
respondere alicui; m-n lofwa voce promittere.
Munweck: oris angulus l. sinus. -wig:
dicax (i synnerhet = rik på satiriska infall);
linguā promptus; ad lacessendum et
respondendum celer, facilis. -wighet:
dicacitas; (lacessendi et respondendi)
facilitas. -wäder: inania verba; vanitas
verborum; hans ord äro blott m. verba ejus
inane quiddam habent.
Mur: murus (kring hus l. stad); paries
(i hus); maceria (= trädgårdsmur);
moenia (n. pl.), munimentum (= fästningsmur
l. -werk i allm.); platsen närmast inom l. utom
murarne pomoerium (L. I. 44. 4); omgifwa
staden med m. muro circumdare urbem;
uppföra en m. murum struere, ducere;
omstörta, göra öppning i m-n murum
subvertere, concutere, dividere; - (P. Mucius) war
stadens mur id munimentum urbs habebat
(L. II. 10. 4).
Mura: struere (lapides ordinare et calce
firmare); ett m-dt hwalf camera structa,
lapidibus juncta (l. vincta, Sa.); m. till,
igen obstruere (aditum templi); m. upp
exstruere; m. in muro includere. -are:
structor.
Murbruk: mortarium; caementum.
-bräcka: aries. -grön, -gröna: hedĕra.
Murken: putris; putrefactus; cariosus
(dens).
Murkla: bolētus; tuber.
Murkna: putrescere; putrefieri; carie
solvi.
Murmeldjur: arctomys marmōta.
Murslef: trulla. -sten: later. -tegel:
lapis coctus; jfr Tegel. -werk: opus structile.
Mus: mus; musculus.
Muséum: *musēum; konstmuseum
signorum horreum.
Musfälla: muscipula, -lum.
Musicera: canere, concinere.
Musik: musice, -a (musiken såsom konst);
nervorum vocumque cantus (instrumental-
och vokalmusik, C. Tusc. I. § 4); underwisa
ngn i m. musicam docere alqm; uppföra
m. concentum edere, canere; skön m.
suavis cantus, suaves modi; suavis
symphonĭa (musikstycke); komponera m. modos
facere; förstå sig på m. musicam didicisse,
callēre, m-ae peritum esse; älska m.
cantibus, cantu delectari. -kalisk: *musicus;
melicus; hafwa m. bildning musicam
didicisse (C. Tusc. I. § 4); wara m. musicae
intelligentem esse; icke wara m. a musicis
abhorrere, aversum l. alienum esse. -kant:
symphoniăcus.
Musikdirektör: magister canentis
catervae l. symphoniacorum. -kännare:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
