Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Månne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Månne: 1. i allm.: ne (enklitiskt); m. wäl?
num; m. icke? nonne; an (i frågor som sluta
sig såsom swar till andra frågor: quid facere
debemus provocati beneficiis? an imitari
agros fertiles, qui plus efferunt, quam
acceperunt?, C.); eller m.? an (i frågor af
nekande syftning, hwilka indirekt bestyrka det
föregående: si aegritudo turbare mentem
sapientis non potest, nulla res poterit.
An metus conturbet?, C.); m. någon? num
quis, ecquis. — 2. tillsammans med ett
annat frågeord får månne i latinet ej (direkt)
öfwersättas: huru gammal är han m. quot
annos habet?; när m. kommer han igen
quando eum rediturum censes?
Månsken: lunae splendor, fulgor; i m-t
per lunam (Vg.); det war m. caelo
splendebat luna sereno. -skensqwäll,
-skensnatt: nox lunā illustris. -skifte:
vicissitudo, pl. äfwen vices lunae.
Mård: meles.
Mås: mergus.
Måste, pres. och impf. af ett defektivt
hjelpverb: 1. i allm. (uttryck för en faktisk
nödwändighet): necesse est l. gerundivum;
cogor; facere non possum, fieri non potest,
quin -: wi m. alle dö omnibus est
moriendum; jag har måst blifwa hemma coactus
sum (cogor) domi manere; jag m. skratta
facere non possum, quin rideam; jag m.
bekänna fatear necesse est. — 2. särskildt
uttryck för en logisk nödwändighet (i. e.
nödwändig slutsats, en sannolik förmodan): a. i
utsagosatser: necesse est; oportet (jfr Måtte),
l. utan särskildt ord: om det finnes gudar,
m. det finnas spådomskonst: si dii sunt, est
divinatio l. divinatio sit necesse est; man
m. wara rik för att kunna lefwa så kostsamt
dives sit (oportet), qui tantos sumptus
faciat. — b. i frågor motswaras det swenska
måste af en wändning med arbitramur,
putamus, censemus l. arbitramini, arbitraris
o. s. w., t. ex. huru m. han icke hafwa
plågats quo illum cruciatu angi solitum esse
arbitramur? (C.); si in nobis, qui
adsumus, tantae dissimilitudines sunt, quid
censetis (måste ej befinnas wara fallet), si
omnes, qui ubique sunt aut fuerunt
oratores, amplecti voluerimus? (C. de Or.
III. § 34).
Mått: I. hwarmed mätes l. som ngt har:
1. i abstr. men.: modus; mensura; (modus
mensurae); bestämma m-et för ngt modum
rei definire, statuere, praescribere; taga
m. af ngn l. till ett klädesplagg, en sko (ad
vestem conficiendam o. s. w.) corpus,
pedem metiri; modum vestimenti corpori,
pedi aptare, accommodare; mensuram
vestimenti, calcei definire; i rikt m., i fullt
m. large; plene (fortunatam p.
praestantia vitam, Hor.); cumulate; återgifwa ngn
ngt i rågadt, större m. cumulatum reddere
alqd alicui; majore mensura, quod
acceperis, reddere (C. de Off. I. § 48); i ökadt
m. magis; (auctius); ett högre m. af insigt
major, perfectior scientia; efter m-et af
hwars och ens förtjenst pro cujusque
dignitate; med samma m., som I mäten, skola
andra mäta eder ut sementem feceris, ita
metes (C. de Or. II. § 261); pro eo, ac
meriti eritis, vobis vel laus vel poena
tribuetur; m-et, mitt m. är fullt (= jag
har lidit, straffats nog) jam satis est; satis
laborum hausi (exantlavi), satis
poenarum dedi; hans m. är fullt (= nu kan han
ej längre blifwa ostraffad) jam satis fecit,
cur plectatur; non jam poterit scelera
impune ferre. — 2. i konkret mening: a. =
måttsenhet, måttstock: modulus. — b. = ett
kärl af ett wisst mått l. en wiss qvantitet af
ett ämne: i denna betydelse måste ordet
återgifwas med bestämda uttryck ss. sextarius,
modius, hemīna, se Lat. Lex. (ett wisst m.
vas certae mensurae; ett wisst m. säd
certus frumenti numerus). — II. = sätt,
förfarande, åtgärd (danska Maade): ratio;
consilium wanl. i plur.; m. och steg rationes;
försigtighetsm. cautio; taga sina m. och steg
efter ngt consilium ex re, ex tempore
capere; på förhand taga sina m. och steg, för
att icke - providere, cavere, cautionem
adhibere, ne -.
Måtta, f.: 1. = sätt, inskränkning: i så
måtto ita (ita utile est, si est necessarium;
ita veniam dare, ut - i så måtto tillstädja,
att -); i högsta måtto maxime (iratus). —
2. = behörigt mått: modus; modestia,
moderatio (ss. egenskap hos person =
hofsamhet o. d.): med m. modo; m. i allt, all ting
med m. sit modus in rebus (Hor.); modus
adhibeatur in omni re (C.); ne quid
nimis (Ter.); iakttaga m. modum servare,
adhibere; modestia uti; utan m. sine
modo; sine modestia; öfwer m-n nimis;
nimium; öfwerskrida m-n (m-ns gräns) modum
transire (excedere, L., T.); komma ngn
wäl till m. (i. e. pass) gratum esse,
opportune accidere, contingere alicui.
Måtta, v.: 1. synon. med rikta: intendere,
dirigere (telum in alqm); m. ett hugg mot
ngn ictu, telo petere alqm. — 2. = Jemka,
se detta.
Måtte se Må.
Måttlig: 1. i aktiv mening (= som
iakttager måtta): temperans; continens (=
återhållsam, tarflig); sobrius (nykter). — 2. i
passiv mening: a. (hwari måtta iakttages):
temperatus, moderatus (victus, vita);
modestus (anspråkslös, hofsam); m-t lif vita
temperata; temperantia, continentia
vitae, victūs; vita sobria; m-a anspråk
modesta postulata; postulandi modestia; m-a
begär cupiditates temperatae. — b. =
medelmåttig (obetydlig): modicus; mediocris;
m. winst quaestus modicus; m.
penningsumma modica pecunia; m. förmåga mediocris
facultas. -lighet: (i lefnadssätt)
continentia, temperantia; (i anspråk) modestia.
-ligt: lefwa m. temperanter, continenter,
sobrie (frugaliter) vivere; af naturen m.
utrustad mediocriter a natura instructus.
Måttstock: 1. eg. (graderad måttstock):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
