Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Naturalhistoria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pulchritudo (C. Tusc. I. § 45), locorum
amoenitas; amoena regio; ett ställe, beläget
i en skön n. amoeno situ locus; om wintern
liksom ligger n-n i dwala hieme terra
quiescit, quasi mortua videtur; i Guds fria n.
sub divo; skynda ut i Guds fria n. sub
divum evolare; hela n-n tiger tacet omnis
ager (Vg.).
Naturalhistoria: historia naturalis.
Naturaliesamling: *rerum naturalium,
ex tribus naturae regnis collecta exempla.
Naturalisera: alicujus populi civitatem
dare alicui; in civitatem recipere,
asciscere alqm; civem (suum) facere; n-d
swensk in civitatem Suecorum receptus,
civitate suethica donatus, civis suecus
factus; (jfr N. Att. cap. 3; Cs. b. Gall. I.
28. 4; T. Ann. IV. 43). -list: cui rerum
natura per se stare et moveri (non a Deo
regi) videtur; qui nihil esse putat
praeter corpus (C. Tusc. I. § 20); qui rerum
naturam pro Deo habet. -listisk: n. åsigt,
betraktelsesätt = som tillhör en naturalist, se
detta ord.
Naturanlag: natura; ingenium; natura
et ingenium (natura atque i. ad
dicendum vim affert maximam - för en talare
beror det mesta på n-n); olika n.
ingeniorum, naturarum dissimilitudo, differentia
(C. de Off. I. 112); utmärkta n. ingenii
praestantia; excellentis ingenii
magnitudo (ibdm 119); n. för ngt indoles (ej i plur.)
alicujus rei; jfr det i relativ mening
wanligare Anlag. -behof: naturae desiderium,
necessitas; förrätta ett n. necessitati l.
naturae parere (C. de Off. I. 127); det är
för honom ett n. ea re non potest carere
ejus natura; natura eum cogit id facere;
ipsā naturā ducitur, ut id faciat (wänskap
är för menniskan ett n. naturā oritur
amicitia; natura hominis nihil solitarium
amat, sed semper ad aliquod quasi
adminiculum annititur, C. de Am. § 88). -drift:
naturae impetus; naturalis cupiditas;
desiderium naturae; tillfredsställa en n.
parere naturae, naturalem cupiditatem
explere. -enlig: naturalis (n. et honestus,
C. de Off. I. § 18); naturae consentaneus,
conveniens, aptus. -fel: naturae vitium;
(Demosthenes impedimenta naturae
diligentiā industriāque superavit, C. de Or.
I. § 260, 261). -fenomen: visum. -filosof:
physĭcus (jfr C. de Fin. I. § 19. 20).
-filosofi: physica (n. pl.; jfr C. Acad. I. § 6;
de Fin. I. § 17. 26); ea pars philosophiae,
quae est de natura (jfr l. c. V. 9).
-forskare: naturae (earum rerum, quae a
natura involutae videntur) investigator,
speculator (C. de Univ. I; de Nat. Deor. I.
§ 84), indagator; physicus (de Fin. V. 13).
-forskning: naturae investigatio. -frisk:
recens; nativus. -föremål: res naturā creata;
alla n. omnia, quae naturā creantur,
gignuntur (natura sic a Peripateticis
investigata est, ut nulla pars caelo, mari, terra -
praetermissa sit, de Fin. V. 9; jfr ibdm
10. animantes - omniaque fere, quae e
terra gignuntur). -gåfwa: 1. i allm.:
donum naturae (C. de Or. I. 114), munus
naturae (ibdm 115). — 2. särskildt i plur.
naturgåfwor = intellektuella anlag:
ingenium, (hos flera subjekt) ingenia; hafwa goda
n-r ingenio valere; hafwa swaga (klena) n-r
ingenio parum valere; a natura
mediocriter instructum esse; tardum esse;
(natura deest alicui). -historia: naturalis
historia. -kraft: vis, vires naturae (C. de
Nat. Deor. III. § 28). -kunnig: rerum
naturae peritus; physicorum l. in physicis
peritus. -kunnighet: naturae cognitio;
physica. -lag: naturae lex.
Naturlig: 1. i allm. = som är l. som man
har af naturen, i motsats till det, som är af
konst l. i allm. af menniskor frambragt och
bestämdt: naturalis (n. nitor, non fucatus;
oratio et ratio homines devincit n-i
quadam societate; cupiditates n-les, i motsats
till inanes, C. de Fin. II. § 26); nativus
(urbis nativa praesidia, C.; n. murus, Cs.;
n. specus, Juv.); innatus, ingenitus,
insitus (medfödd, af naturen inplantad); n-t
hår, n. hy nativi (sui) capilli, color verus
(Ter.); n. skönhet pulchritudo (a natura
data), non arte quaesita l. corrupta; n.
rättskänsla naturalis (innatus) quidam
pudor; äfwen kan begreppet gifwas medels
kasus af natura l. med genitiv af ipse o. s. w.:
n. wärme calor ipsius corporis; hafwa en n.
böjelse l. afsky för ngt naturae quadam
inclinatione propendere, propensum esse in
rem; naturā ipsa trahi, duci ad alicujus
rei cupiditatem (C. de Off. I. § 18);
(naturā inest alicui alicujus rei cupiditas,
C. Tusc. I. § 44); naturae l. naturali
quodam fastidio abalienari, abhorrere ab alqa
re; n-t helsowatten aqua naturā suā
salubris, non arte medicata; n. fallenhet,
skicklighet natura et ingenium; naturalis
quaedam, (insita) sollertia; n. beskyddare tutor,
quem ipsa natura dedit; n-t föreningsband,
förening vinculum naturae; societas, quam
ipsa natura devinxit; n-e fiender naturā
inimici. — 2. särskildt: a. (sinlig, kroppslig)
i motsats till andlig: naturae; corporis (i
mots. till mentis, animi); det n-a lifwet, den
n-a döden vita corporis; corporis et animi
discessus. — b. (blott mensklig) i mots. till
af Gud gifwen l. werkad: naturae humanae;
naturalis; humanus (i mots. till divinus; a
Deo datus l. donatus; divinitus delatus);
n. klokhet humana prudentia. — c. i
motsats till borgerlig: naturalis (pater, heres,
patria), naturae (C. de Leg. II. 1. patria
naturalis l. naturae, i motsats till
civitatis l. civilis); n. rätt jus naturae l.
gentium (C. de Off. III. § 23); men n. son
filius nothus, spurius, non justa uxore
natus. — d. dö en n. död i motsats till
wåldsam (sjelfförwållad eller ofriwillig): morbo
perire, fato concedere; miti morte
interire (Tac.); fatalis mors (Vell.),
necessaria. — e. = naturenlig, för ngn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
