Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nedslående ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marken: affligere, prosternere (alqm);
dejicere, decutere (alqd); n. ögonen vultum,
oculos defigere, dejicere. — b. =
nedfästa, nedpåla: defigere, infigere; n. ögonen
för ngn oculos alicui submittere. — 2. i
oeg. men.: a. = besegra, nedtysta, qwäfwa:
opprimere, reprimere, comprimere; n. allt
motstånd resistentes opprimere, frangere.
— b. n. ngns mod, ngn: affligere,
frangere, debilitare, percellere, conturbare
aliquem, animum alicujus; motgången nedslog
honom adversa re fractus est; skammen
nedslog (krossade) honom icke, utan
upprättade honom contumelia non fregit eum,
sed erexit; - i synnerhet wanligt är part.
pret.: nedslagen: afflictus, fractus,
debilitatus; tristis; maestus; abjectus; göra ngn
n. = nedslå; wara n. afflictum esse, jacēre.
-slående: tristis (t. ex. nuntius underrättelse);
ad animum frangendum l. debilitandum
accommodatus.
Nedsmutsa: foedare (stercore); illinere
(carmine foedo splendida facta, Hor.).
Nedsmälta: (fundere); conflare (statuas);
excoquere.
Nedsmörja: illinere; oblinere; foedare.
Nedspänna: remittere.
Nedstamma: descendere, ortum esse ab
alqo; jfr Härstamma.
Nedstampa: pedibus proculcare,
complanare.
Nedsticka: 1. = insticka (nedåt): inserere,
infodere, defigere. — 2. = medels styng
fälla: confodere.
Nedstiga: descendere; n-nde (slägt-)linie
inferior cognatio (Inst. lib. I. VI. 3); r. n. l.
directus (stemmatis, cognationis) limes.
Nedstämma: remittere (vocem); n. sina
fordringar l. anspråk modestius postulare,
minora postulare.
Nedstänka: aspergere, conspergere.
Nedstörta: 1. tr.: dejicere, deturbare;
praecipitare; n. i elände in miseriam
detrudere. — 2. intr.: corruere, concidere;
decidere.
Nedstöta: 1. i allm.: impellere, dejicere,
detrudere. — 2. särskildt = med
mordwapen nedstöta: confodere; obtruncare;
caedere.
Nedswärta: 1. i eg. men.: atramento
oblinere. — 2. oeg. (wanligare swärta):
obtrectare alicui; famam alicujus violare.
Nedsänka: 1. eg.: demergere,
immergere, submergere (in aquam l. aquā, aquae;
in corpus alicujus ferrum immergere,
infigere); jfr Sänka ned. — 2. oeg.:
(wanligare försänka): demergere (luctu; aere
alieno); obruere.
Nedsätta: 1. i eg. men.: deponere (alqd
de manibus, in terram; äfwen = sätta i
förwar, ”deponera”: apud alqm). — 2. oeg.:
a. i allm. = minska: minuere, remittere
(pretium); n. sina fordringar modestius
postulare. — b. (= förklena) n. en person l.
hans anseende: detrahere de fama alicujus,
alicui l. alicujus famae; obtrectare alicui,
laudibus alicujus, (laudes alicujus);
elevare (auctoritatem); n. ngn i ngns ögon
apud alqm detrahere de alqo (Eumeni
inter Macedones viventi multum detraxit,
quod alienae erat civitatis, N. Eum. 1);
alqm contemptum (viliorem) reddere
alicui; det är för hans rykte n-nde ad famam
sordidum est; grave ejus famae est (T.);
existimatio ejus laeditur, quod - -. — c.
n. en kommission: collegio rem mandare;
collegium constituere. -sätta sig:
considĕre; sedem, domicilium ponere,
collocare (figere) alqo loco; alqo habitatum
migrare, demigrare.
Nedsöla: maculare.
Nedtaga: tollere; refigere.
Nedtill: inferiori l. infima parte.
Nedtrampa: pedibus deprimere,
conculcare.
Nedtrycka: deprimere, premere (jfr
Trycka); en n-nde känsla gravis, acerba cogitatio.
Nedtynga: gravare, degravare.
Nedtysta: (clamorem, strepitum)
premere, comprimere, opprimere.
Nedwälta, -wältra: devolvere.
Nedåt: deorsus, deorsum.
Negation: 1. i abstr. men.: a. =
förnekande: negatio (C. de Fato 8; de Inv. I.
42); negantia (C. Top. 57). — b. =
upphäfwande, borttagande: privatio, amotio,
detractio, vacuitas (doloris, C. de Fin. II.
§ 34). — 2. = negativ (negerande) partikel:
negativa particula (Apul. de Dogm. Plat.
3); negandi particula (Quint. I. 5. 50; jfr
Törneros-Ljungberg, 155).
Negativ: 1. = förnekande l. som innehåller
negation: negativus (jfr Negation, 2); n. sats
sententia, qua negatur alqd esse, qua
tollitur alqd. — 2. = som består i
frånwaro af ngt, t. ex. negativ förtjenst: virtus,
quae in vitio fugiendo consistit.
Neger: Aethiops.
Negera = Neka.
Neglika: dianthus.
Nej: 1. i werkliga swar: non, minime,
wanligen jemte den frågande satsens verb
upprepadt: mihi non liceat meas ancillas
abducere? Non licet (Pt. Rud. 724); egone
ut, quod ad me adlatum esse alienum
sciam, celem? minime istuc faciet
Daemones (ibdm 1244); nej, wisst icke, å nej,
nej wisserligen icke, nej min sann o. dyl.: non
vero (numquam vero, nusquam v., nemo
v. = nej aldrig, nej ingenstädes, nej ingen),
minime vero, prorsus non: an tu haec
non credis? minime vero. - Nemo igitur
non miser? prorsus nemo. - Ubi ergo sunt
ii, quos miseros dicis? Si enim sunt,
nusquam esse non possunt. - Ego vero
nusquam esse illos puto (C. Tusc. I. § 9.
11); nej twärtom, nej, utan - = immo;
immo vero (esse ergo eos dicis? immo, quia
non sunt, eo miseros esse, ibdm 13; quid,
si pater expilet aerarium, silebitne filius?
Immo vero, obsecrabit patrem, ne id
faciat); nej, snarare immo potius; nej, wäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
