Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Omyndighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(C. de Sen. § 22), curatorem dare alicui;
o. ålder pupillaris aetas. — 2. om personer
= mycket liten, oansenlig: pusillus. -het,
-hetstillstånd: pupillaris aetas.
Omåttlig: 1. om saker: immoderatus
(licentia); nimius; profusus, effusus (=
slösaktig; ohejdad - epulae; licentia); o.
ärelystnad nimia l. immoderata gloriae
cupiditas; o-t lefnadssätt, o-t drickande victus,
potus immoderatus; victūs, vini
intemperantia. — 2. om personer: intemperans;
immoderatus; wara o. modum transire,
non servare; nimis omnia profundere.
-lighet: intemperantia (libidinum - i
sinliga njutningar, C.; vini - i drickande);
incontinentia. -ligt: immoderate;
intemperanter (bibere; abuti alqa re);
incontinenter; nimis.
Omärkbar, Omärklig: qui sentiri,
percipi non potest; minor quam qui sentiri
possit; occultus, furtivus.
Omärkligt: sensim; occulte.
Omätlig: immensus; infinitus.
Omättlig: insatiabilis, insaturabilis (C.);
qui satiari, saturari non potest. -lighet:
insatiabilis aviditas l. cupiditas. -ligt:
insaturabiliter (C.).
Omöjlig: quod fieri, effici non potest l.
nequit; (impossibilis, Qu., Just); det är
o-t att - fieri non potest, ut -; det är o-t
annat än - fieri non potest, quin -; det är
mig o-t att komma venire non potero;
sträfwa efter det o-a, o-a ting ea sequi, quae
assequi non possit l. quae effici nequeant;
anse ngt för o-t desperare alqd fieri posse;
spem rei efficiendae abjecisse; göra ngt
för ngn o-t alqm a re gerenda prohibere;
rationem rei afficiendae adimere, spem -
praecidere; för Gud är ingenting o-t
immensa est Dei potentia (Ov.); nihil Deus
efficere non potest. -lighet: wara
öfwertygad om o-n af ngt sibi persuasisse alqd
fieri non posse; det är ingen o. fieri potest.
-ligen, -ligt: nullo pacto, modo; prorsus
non.
Onatur: putida ratio; molestia.
Onaturlig: 1. i allm.: qui est praeter l.
contra naturam; naturae repugnans,
naturae contrarius. — 2. = o-t grym l.
lastbar: monstrosus (libido); nefarius (=
skändlig - caritas, quae est inter natos et
parentes nisi n-o scelere dirimi non potest,
C.); inhumanus, humanitatis expers, qui
omnem humanitatem exuit (= omensklig,
grym - pater i.); immanis, barbarus. —
3. = konstlad, tillgjord: putidus, molestus
(C.); parum naturalis, affectatus, nimia
affectatione corruptus, (cacozēlus), Qu.
-ligt: praeter l. contra naturam; o-t stor
major naturā; putide, moleste = konstladt.
Ond: 1. i fysisk men.: a. i allm.: malus;
ondt och godt bona et mala; onda tider
iniqua, gravia tempora. — b. särskildt i
neutrum: smärtan är ej ngt ondt dolor
malum non est; göra ngn ngt ondt malum
afferre, inferre alicui; nocere alicui;
violare alqm; det gör ondt dolet; det gör mig
ondt om honom me miseret illius; det gör
mig ondt att jag ej kunnat hjelpa honom
doleo, moleste fero, me illi succurrere non
potuisse; det gjorde mig ondt, att jag skulle
lemna honom invitus feci, ut eum
relinquerem; slita ondt labores perferre;
(aspera perpeti); laborare; hafwa ondt i
hufwudet, magen, bröstet ex capite, ventre,
lateribus laborare; ondt i hufwudet o. s. w.
capitis, ventris, laterum dolor; hafwa ondt
af ngt laborare, plecti alqa re; alqd affert
alicui dolorem, malum; (jfr Lida); hafwa
ondt af ngn alqm ferre non posse;
invidere, obtrectare alicui; skaffa bot för det
onda malum, incommodum levare, sanare,
mali medicinam afferre. — 2. i moralisk
mening, ond, syndig, (slem), elak: malus;
improbus; turpis; onda menniskor improbi
homines; onda tankar malae cogitationes; ondt
snack turpes sermones; onda tungor
improborum, invidorum, malignorum
(hominum) sermones; improbi sermones,
rumores; hafwa ondt i sinnet, onda afsigter
male cogitare; det är intet ondt deri (nihil
mali res habet); istud reprehendi non
potest; licet; onda ögon mali, maligni oculi;
det onda = vitium; mali mores; turpitudo.
— 3. = wred: blifwa, wara o. irasci;
succensere; iratum esse; lätt blifwa o. in iram
pronum esse, iracundum, acriculum esse.
Ondsint: malus; saevus. -het: saevitia;
immanitas, asperitas naturae.
Ondska: 1. = elakhet, arghet: malitia;
malignitas. — 2. i allm. = moralisk
dålighet: pravitas; improbitas (oredlighet,
osedlighet); vitia; mali mores (sedeförderf);
malitia; tidens o. mali mores, vitia seculi,
horum temporum; o-n tager öfwerhand
vincunt, dominantur mali mores, vitia.
Ondskefull: malitiosus; improbus;
malignus (risus). -fullt: malitiose; improbe;
maligne.
Oneklig: quod negari non potest;
certissimus; det är o-t negare non licet; quis
neget?; satis constat. -ligen: certe; sine
controversia; o. war han en stor man certe
vir magnus fuit l. quis neget eum
magnum virum fuisse?; o. den förnämste facile
princeps.
Onsdag: dies Mercurii.
Onyttig: inutilis; supervacaneus (=
öfwerflödig); vanus, inanis (= fruktlös,
ändamålslös); o. menniska homo inutilis, ad
nullam rem utilis; homo nequam; o-t
arbete inanis labor (C. de Or. II. § 1); o-t
tal sermones leves, nugatorii. -tighet:
inutilitas (C. de Inv.); vanitas; öfwertyga
sig om o-n af ngt sibi persuadere alqd
inutile esse, frustra laborem insumi o. dyl.
-tigt: inutiliter; ad nullam utilitatem;
frustra (förgäfwes, utan frukt).
Onåd: offensio; offensa; offensus,
aversus, alienus animus; (frigus majoris amici,
Hor., Su.); ira, odium; komma, falla i o.
hos ngn in offensionem cadere; alicujus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
