Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Orda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ord utan mening inania verba; ord och inga
wisor verba gravissima, plena gravitatis;
lägga o-n i munnen på ngn alicui subjicere,
praecipere, quid dicat; ett ord undföll
honom excidit ei; fälla ett ord verbum
jacere, mittere. — c. = löfte: verbum; dicta;
fides; promissum; stå wid sina ord dicta,
fidem praestare; in fide stare l. manere;
gifwa ngn sitt ord fidem dare alicui; sätta
sitt ord i pant fidem obligare, obstringere;
en man ett ord viri est dicta praestare;
det står en man bakom o-t illius verbis
fides haberi potest. — d. = ordspråk,
ordstäf: vox; proverbium; verbum (Ter.); det
är ett gammalt ord vetus proverbium
(verbum) est. — e. = rykte: han har o-t för
att wara -: dicunt, ferunt, fama est eum
esse -.
Orda: mentionem l. verba facere, loqui,
dicere de alqa re; hwartill tjenar att o.
härom quid opus est de hac re (multa)
dicere?
Ordagrann: ad verbum expressus; detta
är o-a innehållet af hans tal haec sunt
ipsius verba. -grant: o. återgifwa, öfwersätta,
lära sig ad verbum interpretari,
exprimere, dicere (C. Tusc. III. § 44), ediscere
(de Or. I. § 157); totidem verbis
transferre (C. ad Att. VI. 2); verbum pro verbo
reddere, verbum e verbo exprimere (C.
de opt. gen. Or. § 14), de verbo
exprimere (Ter. Ad. prol. 11); verbum verbo
reddere (Hor.). -lag: verba; höfliga o.
verba modesta; tankarne minnes jag, men
icke o-n locos ac sententias teneo,
verborum oblitus sum; ungefär med dessa o. his
fere verbis usus, in hanc fere sententiam.
-lydelse: efter o-n = Ordagrant.
Ordbildning: verborum positio,
impositio (stamords bildning, Varr.); verborum
declinatio (ords härledning, Varr.);
derivatio (Qu.). -bok: *lexicon (gen. l-ci);
*glossarium. -böjning: verborum
declinatio, flexio.
Orden: 1. såsom samfund: *ordo;
collegium; corpus (monachorum); riddare af
en o. *eques de ordine alqo, cum insigni
ordinis alicujus. — 2. = ordenstecken:
insigne (ordinis); phalĕra.
Ordentlig: 1. = hwari ordning råder;
ordnad, ordentligt uppstäld, inrättad o. s. w.:
ordinatus (vita, Sen.); dispositus,
compositus (pugna, epistola); constitutus (res
publica, civitas); accuratus (ordentligt,
sorgfälligt utarbetad, utförd. — 2. om personer
och deras handlingar, lefnadssätt m. m.: a. i
allm. = som iakttager ordning (qui ordinem
conservat, tempus servat, obit): diligens
(sorgfällig); probus (redbar, rättskaffens);
religiosus (samwetsgrann); modestus (=
disciplinerad, laglydig); o. hushållare diligens,
non indiligens pater familias; o.
tjensteman in munere fungendo diligens; o.
betalare nomen bonum; in debitis solvendis
diligens; o. soldat, tjenare modestus,
bonus miles; famulus modestus, probus. —
b. särskildt = stadig, icke utswäfwande:
sobrius; frugi (homo; mots. nequam);
continens; honestus, probus (dygdig; mots.
dissolutus); modestus (sedesam, tuktig). — 3. =
behörig (som är i enlighet med god l.
wedertagen ordning), riktig (som gör skäl för sitt
namn): justus; legitimus; verus; rectus;
certus; (sollennis); o-t krig bellum justum,
rectum; o-t äktenskap justum, legitimum
matrimonium; o. mat rectus (bonus)
cibus; o. feber vera febris; i o. tid tempore;
recto, justo tempore; o-a kläder justus
cultus, humanus ornatus (qualis homines
probos decet); o-a ferier sollennes feriae.
— 4. = ordinär: mediocris. -lighet: 1. i
allm. = ordning i subjektiv mening (ordo,
C. de Off. I. 126; ordinis conservatio):
cura, diligentia (sorgfällighet); probitas
(rättskaffenshet, redbarhet); religio
(samwetsgrannhet); modestia (så wäl = takt,
iakttagande af det passande - C. de Off. I. § 142 -,
som = disciplin, laglydnad); med största o.
summā diligentiā l. curā. — 2. synonymt med
nykterhet, måttlighet: frugalitas, sobrietas,
continentia. -ligt: 1. med l. i ordning, med
ordentlighet (punktlighet, sorgfällighet):
ordine; disposite; diligenter; cum cura;
accurate; religiose (se Ordentlighet, 1);
modeste (parēre); probe (exsequi). — 2. =
nyktert, måttligt (icke utswäfwande):
frugaliter; continenter; sobrie; modeste. — 3. =
riktigt, behörigt: vere; recte; o. mörbultad
vere mulcatus.
Order: imperium; edictum (utfärdadt
påbud; kungörelse); gifwa o. att imperare,
edicere, ut -; jubere (signa ferri, Cs. b.
G. I. 39. 7); lyda o. dicto audientem esse
(ibdm 40); parēre.
Ordfattig: paucorum verborum; pauca
loquens (Hor.); exilis; verborum inops
(sermo). -fogning: verborum conjunctio;
syntaxis (Prisc.). -fogningslära: syntaxis.
-form: verbi figura. -fyndig: in verbis
inveniendis, in respondendo celer, facilis.
-följd: verborum ordo l. series. -förande:
1. i en församling: actor l. qui agit cum
populo, cum senatu o. dyl. (C. de Legg.
III. § 11: ast quid turbassitur in agendo,
fraus actoris esto); o. i en rätt qui
praeest judicio (judex quaestionis). — 2. o.
för en beskickning: princeps legationis;
orator. -förråd: verborum copia. -gräl: verbi
controversia, concertatio. -hållig: verax;
constans; wara o. fidem, dicta praestare.
-hållighet: dictorum constantia (C.); fides.
Ordinarie: ordinarius (consul, mots.
suffectus, L.); solennis, status (feriae);
certus.
Ordination: 1. = läkares föreskrift:
praescriptum, praeceptum medici. — 2. =
wigning till prest: inauguratio.
Ordinera: 1. ett läkemedel: praescribere;
praecipere. — 2. prest: inaugurare.
Ordinär: 1. = wanlig, ordinarie: solitus;
status; solennis; certus; ordinarius. —
2. = medelmåttig, icke öfwer det wanliga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
