Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Prydlighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verborum ornatus; p. ordställning concinna
verborum collocatio. -het: decor;
pulchritudo.
Prydnad: ornatus (blott sing.);
ornamentum; decus; ett fruntimmers p-r ornatus
(mundus) muliebris; talets p-r ornamenta,
insignia, lumina, flores orationis; han är
en p. för wårt samhälle nostrae civitati
ornamento est; civitatis decus et lumen
est, nostram civitatem maxime ornat
(exornat aetatis nostrae gloriam, Qu. X. §
104).
Prygel: 1. ss. redskap: fustis; vitis
(centurionis, T. Ann. I. 23). — 2. = slag:
verbera (plur.); plaga (sing.); fustuarium
(prygelstraff); få p. vapulare; gifwa ngn p.
verberare, fuste caedere, concidere alqm;
gifwa ngn 50 p. L plagas infligere alicui.
-straff: fustuarium.
Prygla: verberare, fuste caedere,
mulcare alqm.
Pryl: subula (sutoris).
Prål: splendor (vitae; cultūs;
verborum); magnificentia; pompa; ostentatio
(ornatus); böjd för p. qui magnifico
apparatu delectatur (C. de Off. I. 17),
magnificentiae studiosus, magnificus (elegans,
non magnificus, N. Att. 13. 4).
Pråla: splendere, fulgere (= glänsa af
ngt); ostentare, jactare alqd (med skryt
wisa, framhålla); gloriari alqa re;
blommorna p. med skiftande färger flores colorum
varietate splendent (distincti sunt;
littora nativis collucent picta lapillis, Ppt.
I. 2); p. med lärdom doctrinā ad
ostentationem uti (N. Att. 17. 3); doctrinam
ostentare, jactare.
Prålig: nimis exornatus, (floridus); ad
ostentationem compositus.
Pråm: cymba.
Prång (spilta): vacerra.
Prångla (ut, bort ngt): venditare alqd.
Prägel se Pregel.
Präktig: magnificus; splendidus.
Pröfning: 1. i allm. = undersökning:
probatio (athletarum, C.); spectatio;
deliberatio; judicium; lemna ngt åt ngns p.
judicio alicujus relinquere alqd; bestå en p.
probari, approbari; antaga utan p.
intemptatum probare; temere p. — 2. = hård
p., hårdt öde; motgång: temptatio; gravis
casus; adversa fortuna; labor.
Pröfwa: 1. = undersöka, (mönstra):
experiri; probare, spectare (argentum;
aurum); ad normam exigere (i officiel
mening = afsyna); pröfwa sjelf tuo utere
judicio; döm ej förr än du p-t nisi expertum
judicare noli. — 2. = sätta på prof:
temptare; spectare; i elden p-s guldet aurum in
igni l. igni spectatur; i nöden p-s wännen
amicus certus in re incerta cernitur (Enn.
ap. C.); prisa din häst, då du p-t honom
equum nisi temptatum (C. de Am. § 63)
laudare noli; (jfr Sen. de Prov. IV:
gubernatorem in tempestate, in acie
militem intelligas; ignis aurum probat:
miseria fortes viros, V); p-d i med- och
motgång et adversis et secundis rebus
spectatus; en hårdt p-d menniska multis malis
temptatus homo; p. ngns tålamod
patientiam alicujus temptare; det p-r tålamodet
magnae est patientiae. — 3. = försöka:
experiri; periclitari (vires ingenii); p. på
att experiri, conari facere alqd. — 4. =
röna, erfara: experiri; ferre; han har p-t
alla öden omnem fortunam expertus est.
Pröfwosten: lapis lydius; obrussa
(eldprof). -tid: spectationis, rudimentorum
tempus.
Psalm: *hymnus sacer, carmen sacrum;
psalmus.
Psaltaren: *psalterium.
Psykolog: humani animi investigator.
-logi: animi doctrina; ea, quae de animi
natura l. de animo (l. natura) hominis
explicantur, traduntur (C. de Or. I. § 60).
-logisk: (ad animi naturam l. animi
doctrinam pertinens); p-a orsaker causae in
animo l. natura hominis (cujusque)
positae; hafwa p. blick, erfarenhet de naturis
hominis acutissime judicare; naturas
hominum, omnes animorum motus, quos
hominum generi rerum natura tribuit,
penitus nosse (ibdm 17).
Publicera: in vulgus edere; divulgare.
-cist: actorum (diurnorum) scriptor.
Publik, adj. se Offentlig, Allmän.
Publik, m.: = allmänhet, öfwer hufwud
eller = åskådare, åhörare, läsare: populus,
multitudo, vulgus (jfr C. Brut. § 183-193,
t. ex.: semperne in oratore probando vulgi
judicium cum intelligentium judicio
congruit? an alii probantur a multitudine,
alii autem ab iis, qui intelligunt? - ego
eloquentiam meam populo probari velim;
mihi cane et populo m. fl. exempel; C. de
Or. II. § 338: habet multitudo vim talem,
ut, quemadmodum tibicen sine tibiis
canere, sic orator nisi multitudine
audiente eloquens esse non possit; Hor. A. P.:
tu, quid ego et populus mecum
desideret, audi; fabula delectat populum et cet.);
corona, consessus theatri = åhörare- l.
åskådarekrets (in iis etiam causis, in
quibus omnis nobis cum judicibus res est,
non cum populo, tamen si a corona
relictus sim, non queam dicere, C. Brut.
192; frequens consessus theatri, id. Tusc.
I. § 37); auditores, spectatores, lectores
l. ii qui audiunt, adsunt, spectant, legunt
(semper oratorum eloquentiae moderatrix
fuit auditorum prudentia. Omnes enim,
qui probari volunt, voluntatem eorum -
publikens smak -, qui audiunt, intuentur et
ad eorum arbitrium et nutum totos se
fingunt et accommodant, C. Or. § 24; lenti,
seduli spectatores, Hor.; lectores allicere,
C. Tusc. I. § 6); en talrik p. maximus,
frequens consessus (C. pro Sestio § 120);
hafwa stor, liten p. multos, paucos
lectores, auditores habere; den bildade p-n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
