Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Redebogenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
l. quominus faciat alqd; till sin karakter r.
commodus, facilis. -bogenhet: promptus,
paratus animus; facilitas. -boget: prompte;
haud gravate, haud cunctanter; jfr
Beredwillig.
Rederi: navis ornandae societas.
Redig: 1. om saker: explicatus (cognitio;
memoria); dispositus; compositus;
(expeditus; distinctus; ordinatus); apertus;
accuratus, diligens. — 2. om personer: a. =
som eger sans: mentis compos; wara r.
mente constare; mentis compotem esse;
sanae mentis esse; icke wara r. turbatae
mentis esse. — b. = ordentlig:
compositus, dispositus; diligens. -dighet: 1. =
ordentlighet: explicatio (mira in
disserendo e., C.); accuratio; diligentia. — 2. =
sans: sana mens. -digt: explicate;
disposite; distincte; i hwardagsspråk = duktigt:
probe.
Redigera: concipere (uppsätta); edere
(utgifwa).
Redlig: probus; bonus; integer; justus
(rättwis); honestus (sedlig i allm.); sanctus
(samwetsgrann, ostrafflig); fidus (trogen,
pålitlig); en r. man vir bonus (et probus;
honestus); en r. domare integer, justus
judex (esto bonus miles, tutor bonus,
arbiter idem integer, Juv.); en r. wän
amicus verus, fidus, bonus (amicus certus in
re incerta cernitur, Enn. ap. C.). -lighet:
probitas; integritas; fides (fundamentum
justitiae est fides); religio
(samwetsgrannhet): sanctitas (oförwitlighet). -ligt: probe;
integre; sancte; bene (res bene parta, C.).
Redlös: 1. om skepp: armamentis
spoliatus; instabilis. — 2. om personer:
turbatus; qui se expedire nequit, quo se
vertat, nescit.
Redo se Reda, f.
Redogöra: r. för ngt alicujus rei
rationem reddere; r. för sitt uppdrag
mandatum exponere, referre. -görelse: ratio
reddita l. quae redditur; expositio; lemna en
r. se Redogöra. -wisa: (pecuniae acceptae)
rationem reddere. -wisning: ratio
reddita l. quae redditur.
Reds: wara l. stå till reds paratum,
promptum esse; stå till r. att - paratum esse ad
faciendum; non recusare, quin faciat; esse,
inveniri, qui faciat.
Redskap: instrumentum; pl.
instrumenta, arma; armamenta; låna sig till ett r.
för ngn alicui ministrum se praebere;
operam locare alicui.
Reducera = Indraga, Inskränka.
Redutt: munimentum; praesidium.
Reel: verus; solidus; firmus; fidus
(pålitlig).
Ref, f.: linum (metredskap).
I. Ref, n.: vadum; brevia (pl.).
II. Ref, n.: r. i magen tormina (pl.);
vermina (pl.).
III. Ref, n.: plicatilis particula veli.
Refben: costa.
Refektorium: coenatio.
Referera: referre; reddere.
Reffla: stria. -lad: striatus.
Reflektera: 1. eg.: lucem repercutere,
repellere. — 2. oeg.: animum advertere ad
(på) rem; cogitare de (öfwer) alqa re.
-flexion: 1. eg.: repercussus, -sio; repulsus
(lucis). — 2. oeg.: a. = eftertanke:
cogitatio; ratio; subtilior, recondita cogitatio
(ad omnem honestatem pertinet hoc, quod
dico, decorum, atque ita pertinet, ut non
recondita quadam ratione cernatur, sed
sit in promptu, C. de Off. I. § 95;
amicitia orta est ab applicatione animi cum
sensu quodam amandi potius, quam a
cogitatione, quantum utilitatis sit habitura,
de Am. 27). — b. = anmärkning, se detta
ord. -flexionslös: simplex. -flexiv:
*reflexivus.
Ref-orm: lichen.
Reform: reformatio (Sen.); emendatio,
correctio (veteris philosophiae, C.);
commutatio, mutatio (in melius); införa många
nyttiga r-r multa utiliter corrigere, vitia
corrigere (Sa. Jug. 3). -formation:
*sacrorum reformatio. -formera: corrigere;
emendare; reformare (Pn.); in melius
mutare, commutare.
Refraktion: repercussio, -sus.
Refwa, v.: 1. jord: dimetiri et
describere agrum. — 2. segel: contrahere,
colligere.
Refwa, f.: rima, fissura (parietis); - bota
statens r-r vitia civitatis corrigere, sanare.
Refwel: cumulus l. agger arenae;
vadum; brevia (pl.).
Regale, -alier: 1. sing. och plur.: jus, jura
regis. — 2. plur. = insignia regia l. regis.
Regel, m. 2.: sera; repagulum; obex;
pessulus; skjuta för r-n pessulum objicere.
Regel, m. 3.: (lat. regula; i äldre språket:
regla): regula, norma = rättesnöre,
måttstock, derför blott i sådana uttryck som r-ā
dijudicare, metiri alqd; ad r-am dirigere;
poetiskt är: sermonis regula, Juv.; formula
(eg. mönsterform, derför f-ā includere alqd -
rätta, inrätta efter en r.; f-am constituere,
quam in comparatione rerum sequamur,
C. de Off. III. § 19. 20); lex = lag,
bestämning (lex amicitiae, C. de Am. § 44;
lex dicendi, loquendi i språket gifwen l.
gällande lag); praeceptum, praescriptum
(grammatici, rhetoris, medici; officii,
eloquentiae, valetudinis tuendae - pligt-,
wältalighetsregel, sundhetsregel); uppställa en r.
praeceptum ponere (C. Or. § 43),
praescriptum aut formulam exprimere (ibdm
36); praecipere, praescribere alqd; taga
för r. (för sitt handlingssätt) eam legem
sibi constituere, legem (morem) servare,
sequi, ut -, eo instituto uti, ut -; id
tenere, ut -; ingen r. utan undantag nihil
(nulla formula) sine exceptione valet; i,
efter, enligt r-n fere; plerumque (ut solet,
ut assolet); han lägger sig enligt r-n kl. 10
hora quarta noctis (de secunda vigilia)
dormitum ire solet; utom r-n extra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
