Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sed ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
passivt l. intransitivt verb: se sig beröfwad, se
sig utan ngt privari, carere alqa re.
Sed: 1. i allm. = wana, plägsed, i det
offentliga och enskilda: mos; institutum
(folklig sedwänja); ritus; consuetudo; god sed
(ande) bonus, (integer) mos; borgerlig sed
mos, consuetudo civilis, institutum civile
(C. de Off. I. § 148); det är sed i ett land,
hos ett folk, att - mos est apud populum
(Romae, apud Romanos), ut -; ngn har för
sed aliquis solet, consuevit facere alqd;
alicui l. alicujus mos l. moris est, ut
faciat alqd (C. in Verr. Accus. II); enligt
gammal sed, enligt fädernes sed vetere l.
antiquo more, more majorum; taga sed efter
ngn ad alicujus mores se accommodare;
taga s-n, dit man kommer ad eorum,
quibuscum vivit, mores hominum sese
accommodare; populi moribus uti. — 2. pl.
seder: mores: a. med afseende på
lefnadswanor och umgängessätt: råa, fina s-r
horridi, asperi, culti, elegantes, politi mores;
en man utan s-r homo incultus, agrestis,
rusticus; en man med sina s-r homo
elegans, cultus, urbanus; hyfsa ngns s-r (lära
ngn s-r) mores alicujus polire, excolere,
perpolire, ad humanitatem fingere; lära
ngn s-r = hålla i styr, tukta: coercere. —
b. = uppförande, wandel: goda, rena s-r boni,
integri, sancti, pudici mores; dåliga,
förskämda s-r mali, corrupti mores; en
yngling med goda s-r adolescens bene
moratus, a. honestus, sanctus; mot hans s-r är
intet att anmärka mores quidem ejus labe,
reprehensione carent; in moribus nihil
est, quod jure reprehendas.
Sedan: 1. adv.: a. i allm.: post, postea
(med afseende på förfluten tid), deinde, mox,
tum [ofta i motsats till ett primo = först,
i början, primum = för det första, först i
ordningen: primo pauca de literis
(colloquebamur), deinde Torquatus -, C. de
Fin. I. § 14; oratorem celeriter complexi
sumus, neque eum primo eruditum -, post
autem eruditum, C. Tusc. I. 5; primum
est de honesto, tum de utili, post de
eorum comparatione disserendum, C. de Off.
I. § 10; paulum severae Musa tragoediae
desit theatro: mox, ubi publicas res
ordinaris, grande munus Cecropio repetes
cothurno, Hor. Carm. II. 1]. — b. för -
sedan (se’n): abhinc; ante; för tre år s.
abhinc tres annos l. ante hos (illos) tres
annos; allt s. usque ab illo tempore; långt
s. multo post. — 2. prepos.: post; ab; ex;
s. dess ex illo tempore; detta har jag
kunnat s. min barndom haec usque a pueritia
l. haec a puero scio; knappt ett år hade
förgått s. wårt samtal vix annus
intercesserat a sermone nostro, C. — 3. konj.:
postquam; posteaquam; ut; cum (se
Gramm.); dagen s. detta skett postero die,
quam haec erant acta; det är 7 år, sedan
jag såg honom septem anni sunt, cum eum
nunquam video l. his septem annis eum
nunquam vidi; det är ej ännu 7 år, s. Pisos
motion om prejningar wäcktes nondum
septem anni sunt, cum de - repetundis L.
Pisonis lata lex est (C. de Off. II. § 75);
s. Tullus dött, kom det åter till
riksföreståndareskap mortuo Tullo res ad interregnum
rediit; s. han dött, prisades han mortuus -
laudabatur.
Sedeförderf: vitia (L. praef.); mores
corrupti; morum corruptela l. corruptio.
Sedel: schedula; chartula; syngrăpha
(skuldsedel).
Sedelag: lex morum; lex vitae;
(honestas, virtus); s-ns bud honesta; ea quae
lex (morum) jubet (honesta ac turpia ad
naturam referenda sunt, naturā
dijudicanda sunt - s-ns bud hafwa sin grund i
naturen i. e. äro owilkorliga och allmänt
giltiga, C. de Legg. I. 45 ff.); iakttaga s-ns
bud honestatem colere. -lära: morum
doctrina l. praecepta; ea pars philosophiae,
quae est de vita ac moribus, quae
pertinet ad mores (C.); moralis pars
philosophiae, pars philosophiae de moribus (id.
de Fato 1).
Sedelmynt: nummus chartaceus. -stock:
summa.
Sedermera (= efter en längre tids
förlopp): post; interjecto tempore.
Sedesam (syn. ärbar): honestus; s.
jungfru casta virgo; s. hustru uxor pudica.
-samhet: honestas; pudicitia; castitas.
-samt: honeste; caste; pudice.
Sedeslös: turpis, vitiis inquinatus.
Sedig: modestus (puer - mots. procax,
petulans). -dighet: modestia. -digt:
modeste.
Sedlig: 1. = som har afseende på sederne
(moraliteten): qui ad mores pertinet;
morum (gen. pl.); s-a förhållanden ea, quae
ad mores pertinent; s-t förderf morum
corruptio; vitia; folkets s-a tillstånd mores
populi. — 2. = som är i enlighet med
sedelagen (dygdig): honestus; probus; bonus;
en s. man vir bonus et honestus; ett s-t lif
vita proba, honesta, sancta; strängt s.
sanctus, incorruptus; ett s-t folk populus
bene moratus. -lighet: mores; boni
mores; honestas; virtus; s-ns bud ea quae ad
bonos mores, ad honestatem pertinent;
iakttaga s-ns bud honestatem colere,
servare; folkets s. mores populi. -ligt:
honeste, probe, sancte; bene; lefwa s. och
lyckligt bene beateque vivere.
Sedwana, -wänja: mos; institutum
(civile); ritus. -wanlig: solitus; usu
receptus.
Seg: 1. eg.: lentus (pix, gluten); tenax;
spissus (dryg). — 2. oeg. = ihållig: tenax;
pertinax; pervicax (oftast i dålig mening);
ad resistendum fortis; firmus; han är seg
(= seglifwad) durus, ferreus, invictus est.
Segel: velum; linteum (poet.), carbăsus
(poet.); hissa s. vela facere, explicare; gå
till segels, hissa s. för winden vela (ventis)
dare; sätta alla s. till totos pandere sinus;
refwa, berga s-n vela contrahere, deducere;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
