Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sjustjernan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sjustjernan l. -norna: Vergiliae;
Plejădes. -stämmig: heptaphōnus.
Sjutio: septuaginta; s. på hwarje
septuageni; s. gånger septuagies. -tionde:
septuagesimus. -tioårig: septuagenarius.
Sjutton: septendecim. -tonde: decimus
septimus.
Sjåp: femina insulsa, inepta.
Själ: 1. eg.: anima (själen - anden - ss.
det fysiska lifwets princip; C. Tusc. I. § 19.
21; - äfwen själen ss. genom döden skild från
kroppen); animus (själen ss. andligt -
medwetet, tänkande, wiljande - wäsende i mots.
till kroppen, ibdm 18); mens (= anden,
förnuftet); de dödes s-r mortuorum animae;
manes; skilsmessan mellan s. och kropp
discessus corporis et animi (l. c. 18); den
kännande, tänkande (delen af) s-n ea pars
animi, qua sentimus, qua cogitamus; den
odödliga s-n animus immortalis, aeternus,
sempiternus (l. c. 38); s-ns odödlighet
animorum immortalitas l. aeternitas (l. c.
39); s-n fortlefwer (efter döden) permanet
animus (l. c. 36); s-n dör icke med kroppen
non interit, occidit una cum corpore
animus (l. c. 18); en manlig, stark s. fortis,
invictus animus; full af s. plenus animi
(C. de Or. II. 73); en stor s. magnus
animus (- hoc animi, illud etiam ingenii -
snille - magni est - -; haec sunt opera
magni animi et excelsi et prudentia
consilioque fidentis, C. de Off. I. 81); en
liten, trång s. parvus, angustus a. (ibdm
68); med hela sin s. toto animo; blifwa ett
hjerta och en s. ex pluribus unum fieri; i
djupet af sin s. penitus (sentire alqd),
intimis sensibus. — 2. = person: caput;
homo; 5000 s-r V milia hominum; en
hederlig s. vir bonus. — 3. wara själen i ett
företag: caput, principem esse alicujus
rei gerendae. — 4. i sammansättningar har
detta ord dels formen själ- (själfull), dels
formen själa-, nemligen i metafysisk mening
l. då man tänker sig själen såsom ett för sig
bestående wäsende, öfwer hufwud i religiösa
uttryck (t. ex. själafiende inimicus
animorum), dels slutligen formen själs-,
nemligen i psykologisk mening l. der det är fråga
om själens tillstånd och rörelser.
Själaföda: pabulum animi. -messa:
*sacrum, quod fit pro mortuorum animis;
(sacrum parentale). -ringning: *feralis
campanae pulsatio (i. e. qua aliquis
mortuus esse significatur).
Själas: *animam agere.
Själasörjare: *(animorum curator).
-wandring: *metempsychōsis; animarum in
alias ex aliis formis quasi migratio l.
transitio.
Själfull: plenus animi (C. de Or. II. §
73), spiritus (Qu.); (acutus, ingeniosus).
-lös: hebes; brutus; tardus.
Själsadel: animi quasi nobilitas.
-ansträngning: animi contentio l. labor.
-frände, -förwandt: animo et moribus alicui
tanquam cognatus; amicissimus; socius
studiorum et voluntatum; de äro s-r
inter eos quasi necessaria benevolentia est
(C. de Am. § 50; jfr. ibdm 20); summa
morum et studiorum similitudine (quasi
alqa cognatione) conjuncti sunt.
-frändskap: animorum (morum et studiorum)
quasi cognatio l. necessitudo; quasi
necessaria quaedam benevolentia.
-förmögenhet: facultas animi. -kraft: vis, vires
animi; med oförswagade själs- och
kroppskrafter integris corporis et animi viribus
(et corporis viribus et facultatibus
animi). -odling: animi cultura, cultus.
-spänning: animi contentio. -styrka: animi
constantia, firmitas, robur.
Själtåg: ligga i s-t animam agere.
Sjö: lacus (insjö); mare (haf); öppna
(höga) sjön altum; störtsjö aquae vis
magna, (aquae cumulus, mons, Vg.); till lands
och sjös terra marique; befälet till sjös
imperium maritimum; luft från sjön aura
maritima; wara på sjön in mari, in alto esse;
gå till sjös (ancoram tollere), (navem)
solvere; e portu egredi; sjön ligger stilla
mare tranquillum est (panditur; silet);
sjön häfwes, går hög mare attollitur,
tollitur, fluctuat; fara till sjös navigare,
naviculari; icke tåla sjön mare non ferre (om
person = nauseare). -drabbning: pugna
navalis l. maritima. -farande: nauta
(sjöman); vector (passagerare). -fart:
navigatio. -folk: nautae; nautici. -gräs: alga.
-grön: glaucus; venĕtus. -gång: maris
jactatio; salum; aestus; under stark s.
magna jactatione maris. -hjelte: magnus
belli navalis dux. -hund, -kalf se Sjel.
-häst: syngnathus hippocampus (en fisk).
-kapten: navis magister l. rector. -ko:
trichĕcus. -kort: maris descriptio; mare in
tabula descriptum. -krabba: cancer
maenas. -krig: bellum navale, maritimum.
-lag: jus navigantium. -ledes, adv.: fara
s. mari, per mare proficisci. -luft: aura
maritima. -makt: 1. copiae navales
(truppstyrka till sjös). — 2. (stat som är mäktig
till sjös): civitas, quae classe plurimum
valet, mari potens. -man: nauta.
-mansdrägt, -manskläder: vestitus nauticus.
-manskonst: ars navigandi l. nautica. -mil:
*miliarium maritimum; miliarium
navigationis spatium. -mussla: concha
marina. -nöd: wara i s. in mari periculum
adire l. periclitari, laborare. -officer:
praefectus (tribunus) classiarius. -pass:
literae nauticae. -resa: navigatio; iter
maritimum; peregrinatio transmarina.
-röfware: praedo maritimus; pirata; s-s
anförare archipirata (C. de Off. II. 40).
-röfwarenäste: piratarum receptaculum.
-röfweri: piratica; latrocinium maritimum;
drifwa s. piraticam facere. -sidan: pars
mari adversa, quae mare prospicit, qua
aditus est a mari; ligga åt s-n ad mare
spectare l. vergere. -sjuk: nauseabundus;
som brukar blifwa s. nauseator; wara s.
nauseare. -sjuka: nausea; plågas af s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
