Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Slippa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jurist vafer juris interpres; en s. statsman
homo usu rerum civilium l. publicarum
peritus et callidus.
Slippa: I. (= släppas) tillsammans med
partiklar l. predikatsnomen: 1. s. fram:
transmitti; permitti; transire (posse); här s-r
man icke fram hic transire non licet,
transitus non est, via clausa est; man s-r ej
fram för watten fluminis magnitudo
neminem permittit (Cs.). — 2. s. förbi:
praetermitti; transmitti; praeterire. — 3. s.
ifrån ngt: liberari, levari, solvi alqa re
(labore, dolore); effugere alqd, evadere
ex re; s. ifrån ngt för godt köp levi,
exiguo damno defungi; s. helskinnad, ostraffad,
med lifwet ifrån ngt incolumem, salvum
abire, discedere a re; impune ferre alqd;
vivum effugere. — 4. s. in: intromitti;
introire; immitti; s. in till ngn admitti ad
alqm. — 5. s. lös: mitti; dimitti;
evadere. — 6. s. undan: evadere; effugere; elabi.
— 7. s. ut: evadere (e custodia, e
carcere); emitti. — 8. s. öfwer: transmitti
(flumen); transire. — II. absolut l. med
ackusativobjekt: evadere; effugere (alqd; haec
morte effugiuntur, C. Tusc. I. § 87);
carere alqa re (caret - får umbära -
senectus epulis exstructisque mensis et
frequentibus poculis. - Caret - slipper - ergo -
cruditate et insomniis, C. de Sen. § 44);
amittere alqd (Priamus si ante
occidisset, tum eventum omnino amisisset: hoc
autem tempore sensum amisit malorum,
Tusc. I. 85); - non cogi (om du ej will,
s-r du si noles, non cogēris); i allm. kan
ordet återgifwas med negativa uttryck, t. ex.
s. stryk non vapulare (jfr ”nec furtum feci
neque fugi”, si mihi dicat servus, ”habes
pretium, loris non ureris” ajo, Hor. Ep.
I. 16. 46-7); du s-r icke non effugies; non
mittemus te; s. för godt köp levi damno,
impensa, labore defungi; s. med tre
sestertier tribus nummis defungi; non plus
tribus nummis solvere, flagitari. — III. s.
att (göra ngt) återgifwes i allm. blott med
negation, t. ex.: s. att se ngt non videre [ille,
qui haec non vidit, et vixisse cum re
publica et cum illa simul exstinctus esse
videtur, - non vidit et cet. - - C. de Or.
III. 10. 11; si tum esset exstinctus
(Pompejus), non - cum socero bellum
gessisset, non imparatus arma sumpsisset, non
domum reliquisset (sluppit att lemna), et
cet., C. Tusc. I. 86]; han slapp att dö, att
länge plågas, att betala o. d. mortem
effugit; non affectus est supplicio; capitis
poenam non dedit; diu non est
cruciatus; non est ab eo exactum id, quod
debebat.
Slipprig: 1. eg.: lubrĭcus. — 2. oeg.: a. =
opålitlig: s. tunga ambigua lingua, oratio.
— b. = oanständig: s-t tal obscena oratio.
Slipsten: cos.
Slisk: dulcia, dulciola.
Sliskig: dulciculus.
Slita: I. synonym till nöta: 1. i allm.:
terere; atterere; slitna kläder trita vestis;
tyg, som duger att s. på pannus firmus; s.
af deterere; s. sönder, upp, ut (assiduo usu)
conterere, exterere; s. ut sina krafter vires
consumere. — 2. s. spö: virgis caedi. —
3. s. ondt (s. som en hund): laborare;
labores, mala, incommoda ferre, perferre;
laboribus conflictari, afflictari, consumi,
confici; äfwen = acriter objurgari,
reprehendi; conviciis lacerari; poenas dare;
plecti. — II. synonym till rycka, rifwa: 1. eg.:
scindere; vellere; rumpere; s. ngt af, bort,
lös abscindere, avellere, abrumpere,
revellere alqd; s. i tu, sönder discindere,
divellere, (discerpere, dilacerare); s. upp
evellere; s. ngt ifrån ngn alicui eripere,
extorquere (ɔ: frånrycka, frånwrida) alqd.
— 2. s. en twist, träta: dirimere
controversiam, litem; dijudicare controversiam
(inter diversas sententias dijudicare;
componere litem); distrahere, tollere
controversiam (C. Caec. c. 2; Caes. b. Civ. I. 9).
Slita sig: 1. s. upp sig: vires consumere,
conterere, conficere; laboribus confici. —
2. s. sig lös från ngt: se eripere ex re;
från ngn a complexu alicujus se divellere
(Sa.).
Slitas om ngt: rixari, certare,
digladiari inter se de alqa re.
Slitning: 1. = nötning: tritus, attritio,
attritus. — 2. = strid, twist: concertatio,
certamen, dissensio; distractio.
Slockna: exstingui, restingui
[adolescentes mori sic mihi videntur, ut cum
aquae multitudine vis flammae
opprimitur: senes autem, sicut sua sponte -
consumptus ignis exstinguitur (- s. som ett
ljus), C. de Sen. 71; familiae r-tae sunt,
T. Ann. IV. 33].
Slok: homo ineptus (vagus).
Sloka: pendēre; flaccere; s. med öronen
demittere auriculas.
Slokig: flaccidus; pendulus.
Slokörig: flaccidus.
Slopa: destruere (navem).
Slott: 1. = fästning: arx (borg,
ἀκρόπολις, ss. Capitolium i Rom); castellum,
castrum (bergsfästning, bergsslott). — 2. =
fängelse: (arx); carcer. — 3. = residens,
palats: aula (hof, T. Ann. I. 7); regia
(konungs residens); palatium (kejsarepalatset på
Palatinus; i allm. hufwudstadsresidens);
praetorium (eg. pretors, provinshöfdings
residens; senare: lustslott).
Slottsfogde, -höfding: arci (carceri)
praefectus; qui arci praeest (L. I. 11. 6).
Slug: 1. = förslagen, (listig): callidus;
versūtus; astūtus; vafer; en s. karl, s.
lagtolkning homo callidus, callida juris
interpretatio (C.); en s. drömtydare vafer
somniorum interpres; den s-e Sisyphus
vafer S. (Hor.); s. räf astuta volpes. — 2. =
klok: icke rätt s. non satis sanus (som ej har
sitt förnufts bruk); icke blifwa s. på ngt non
satis intelligere alqd, quid sit, quid sibi
velit alqd. -het: calliditas; vafritia; astutia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
