Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Slående ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. slå sig fram = bereda sig sin utkomst,
berga sig: vitam tolerare; ea, quae ad
victum cultumque vitae necessaria sunt,
parare. — 3. slå sig igenom: a. = bana sig
wäg: viam sibi facere, aperire, rumpere
(ferro, cubitis). — b. = slå sig fram. —
4. slå sig i hop = slå sig tillsammans. —
5. slå sig lös: animum relaxare, remittere.
— 6. slå sig ned: a. = sätta l. lägga sig på
ett ställe: alicubi residĕre, considere, se
abjicere, corpus (latus) ponere, projicere
(in herba, C. de Or. I. 28; jfr I. 29; III.
18). — b. = bosätta sig på ett ställe:
sedem, domicilium ponere alicubi. — 7. slå
sig på ngt: dare, tradere se alicui rei
(literis), operam dare (agriculturae l. dyl.);
slå sig på lätja, liderlighet languori et
desidiae se dedere (C. de Off. I. 123);
voluptatibus se totum tradere (jfr de Am.
§ 86). — 8. slå sig till: a. till ngn: se
applicare ad alqm; comitem se addere,
adjungere alicui; - societatem inire cum
alqo. — b. till ngt: α. om personer: till ro
acquiescere, conquiescere (in re, in
cogitatione l. spe alqa - wid en tanke l.
förhoppning); quieti se dare, in otium
confugere (= draga sig från göromål); jfr Ro;
slå sig till stadighet ad bonam frugem
reverti l. redire. — β. om saker =
Öfwergå, Utweckla sig till ngt. — 9. slå sig
tillsammans: congregari inter se l. cum alqo;
consociari; societatem inire, coire. — 10.
slå sig ut: a. = slå sig fram, berga sig:
vitam tolerare; res ad vitam necessarias
parare. — b. = utweckla prakt l.
frikostighet: magnos sumptus facere; splendide,
magnifice vivere; liberalitate uti; stundom
i allm. = taga sig dristighet till, nännas: slå
sig ut och köpa ett landtgods audere (victa
parsimonia, objecta cunctatione) praedia
rustica emere; slå sig ut och hålla ett tal
audere (victo pudore et timiditate)
orationem habere.
Slående: s. bewis, exempel grave, ad
persuadendum l. confirmandum, refutandum
aptum argumentum l. exemplum; s. likhet
insignis similitudo.
Slån: prunus silvestris. -bär: prunum.
Slås: 1. reciprokt: pugnare (s. med
knytnäfwarne); manum conserere; pugnis,
fustibus, ferro certare, contendere. — 2.
intransitivt: verberare; s. mycket plagosum
esse.
Slåtter: fenisicia (-ae l. -orum). -karl:
fenisĕca, fenisector, fenĭsex. -tid:
fenisicia.
Släcka: exstinguere, restinguere, i eg.
och oeg. mening (ignem, incendium, lumen,
ardorem cupiditatis, sitim; odium
restinguere); explere, i oeg. mening (famem,
sitim, odium); (placare, lenire odium).
Släde: traha, trahea; fara på s., åka i
s. t-ā vehi, labi per nives.
Slädfart: cursus trahae. -före: via
trahis apta.
Slägga: tudes; malleus.
Slägt: gens, familia, stirps = s. i
kollektiv mening [orden skiljas, strängt taget, så
ifrån hwarandra, att stirps och familia
utmärka en gren af gens (stam); medlemmar
af gens äro de, som hafwa nomen, t. ex.
Cornelius, Julius, med hwarandra
gemensamt; medlemmar af samma stirps l. familia
de, som hafwa gemensamt cognomen, t. ex.
Scipiones, Caesares; ej sällan finner man
dock gens och familia brukade utan åtskilnad,
t. ex. familia Porcia, Laeliorum]; genus,
agnatio, cognatio = s. i abstrakt mening,
det första = härkomst, börd, de senare =
slägtskap (om skilnaden mellan agnatio och
cognatio se Slägtskap); gentiles, agnati
(stamförwandter), cognati, propinqui =
individerna af en slägt (se Slägting); en gammal,
en adlig s. vetusta, nobilis gens l. familia;
brås på s-n, wara s-n lik familiae referre
similitudinem; wara af förnäm, god s.
nobili, honesto genere natum, ortum esse;
hela s-n war samlad omnis familia (omnes
cognati) convenerat; s-n är wärst
cognatorum (propinquorum) acerbissimae
inimicitiae (l. odia); wara i s. l. (ensamt) slägt
med ngn cognatione cum alqo conjunctum
esse, attingere alqm; c-em habere cum
alqo; (alicui est cum alqo cognatio); höra
till en s., till ngns s. ex alicujus gente esse;
alicujus gentilem (stamförwandt), alicui
cognatum esse; wara nära s. med ngn
alicujus necessarium, propinquum esse;
(summa est alicui cum alqo necessitudo); det
ligger i s-n gentis proprium est; gentile
est (Su.); alqd alicui patrium est.
Slägtas se Brås.
Slägtbok: genealogia; gentis album,
index. -drag: res gentis l. familiae
propria, communis; det war ett s. hos honom
hoc in illo gentile, patrium fuit.
Slägte: 1. = slag, (ras): genus;
menniskoslägtet genus humanum l. humanum
genus (allt efter som beskaffenheten -
åtskilnaden från andra slägten - eller helheten - i
motsats till individerna - skall betonas;
universi generis humani societas, C. de Off.
I. 50; totum caelum humano genere
completum est, C. Tusc. I. 28); hominum
genus (C. de Off. I. 70; de Fin. V. 33); gens
humana (Hor. Carm. I. 3. 26);
wäxtslägten, djurslägten genera stirpium,
animalium; jfr Art. — 2. = generation: aetas
(haec aetas oratorum, C.; aetas parentum,
Hor.); hominum genus (C. de Off. II. 16);
ett förderfwadt s. corruptum hominum
genus; (venae pejoris aevum, Ov.).
Slägtfel: vitium gentis l. familiae
proprium; v. gentile, hereditarium. -hat:
odium cognatorum.
Slägting: propinquus, necessarius (=
s. i allm.: sequuntur connubia et
affinitates, ex quibus etiam plures propinqui, C.
de Off. I. § 54; ibdm 53); consanguineus,
cognatus (= blodsfrände i allm.); agnatus,
gentilis (= stamförwandt, blodsförwandt på
manssidan); affinis (= beswågrad med ngn);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
