Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Smittosam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(contagione); s. många morbum contagione
volgare; ordspr.: ett skabbigt får s-r hela
hjorden laedunt contagia vicini pecoris
(Vg.); s-n sprider sig i kroppen per omne
corpus serpit vis morbi. — 2. oeg.: s. ngn
med dåliga föredömen pravis exemplis
(quasi contagione alqa) inficere, imbuere alqm;
s. ngn med sina fel, sin widskepelse o. s. w.
vitia sua allinere alicui; vitiis suis,
superstitione sua implere (corrumpere)
alqm (juvenem temeritatis suae implere,
L.; absol.: implere ceterorum rudes
animos, T. Ann. I. 31); exemplet s-r exempli
quasi quaedam contagio est (magna vis
est exempli in utramque partem); wara
s-d af ngt infectum esse vitio.
Smittosam l. Smittsam: qui volgatur,
propagatur contagione l. contactu;
contagiosus (Ce.); pestifer, pestilens; s.
sjukdom (äfwen) pestilentia, (lues); exemplet är
s-t magna vis, (multum mali, C. de Off.
I. § 40) in exemplo est; skratt är s-t
ridentibus arrident voltus humani (Hor.).
Smolk: quisquiliae.
Smula, f.: mica (salis); frustulum (=
liten bit); ofta = något litet paulum,
paululum; bättras en s. paululo meliorem
fieri; små s-r äro också bröd ne parva
quidem contemnenda l. negligenda sunt.
Smula, v.: friare; comminuere.
Smulgråt: parcus, avarus.
Smultron: fragum.
Smussla: occulte agere.
Smuts: sordes; illuvies; paedor,
squalor (orenlighet på en kropp); - caenum,
lutum (gytja - amica luto sus, Hor.);
spurcitia.
Smutsa: inquinare; illuvie foedare.
Smutsfläck: macula (sordis).
Smutsig: 1. eg.: sordidus; immundus;
illotus (otwagen); spurcus (otäckt s.);
squalidus, paedidus, squalore obsitus (liks.
tjockt s., belagd med smuts); wara s.
sordere, squalere; blifwa s. sordescere; (illuvie)
foedari. — 2. oeg.: s. snålhet sordida
avaritia; sordes; s-a ord verba obscoena,
immunda (Hor.), (dicta spurcidica, Pt); s-t
lif vita foeda, inquinata vitiis.
Smutt: 1. angulus; recessus; seclusus
locus. — 2. brevis haustus; (gustus).
Smutta: minutatim bibere (jfr pocula
minuta atque rorantia, C. de Sen. §. 46).
Smycka: ornare, exornare, decorare
(excolere) alqa re; comere; s. till brud, sig
till brud nuptiali cultu ornare, nuptialem
ornatum sumere; den med stjernor s-de
himmelen caelum stellis distinctum.
Smycke: ornatus; (ornamentum;
insigne; monile perlband; gemma perla).
Smyg: i s. furtim; clam; occulte;
clandestino.
Smyga: I. smyga, intr. och smyga sig:
1. s. sig bort: tacite, suspenso gradu
abire. — 2. s. och s. sig fram: serpere,
proserpere, prorepere; suspenso l. tacito
gradu procedere; s. sig fram till ngt
adrepere ad alqd (mus ad columbaria, Varr.).
— 3. s. sig in: (tacitum, suspenso gradu)
irrepere (äfwen oeg.: nomen in
testamenta locupletium); se insinuare (inter
corpus et arma; Zeno se in antiquam
philosophiam insinuavit, C.); occulte intrare;
(intrantem fallere custodes). — 4. s. med
ngt: occulte facere alqd; surripere alqd
(orator imitationem surripiat oportet, C.).
— 5. s. sig på ngn: irrepere, obrepere,
alicui (feles avibus o-it, Pn.; obrepere ajunt
senectutem citius quam putavissent, C.
de Sen. 4; jfr ibd. 38); imprudentem
opprimere. — 6. s. sig till ngt: arrepere ad
alqd (ad honores, C.); surripere alqd.
— 7. s. undan, sig undan: clam se
abripere, c. abire. — 8. s. sig öfwer ngn: obrepere
alicui; imprudentem, incautum
opprimere alqm. — II. smyga, tr.: 1. s. in ngt:
insinuare alqd. — 2. s. ngt bort, undan:
surripere alqd. -ande: s. gång suspensus
gradus; s. sjukdom occultus, occulte se
insinuans, obrepens morbus.
Smyghandlare: furtivus mercator. -hål:
latĕbra; latibulum. -wäg: via
clandestina, occulta.
Små (i sing. blott wid substantiv, som
utmärka mängd l. ämne): parvus, minutus;
små barn, de små infantes (späda barn);
parvi, parvuli (parvos delectari videmus,
etiam si eorum nihil intersit, si quid
ratione per se ipsi invenerunt, C. de Fin.
III. 17; pueri, ibdm V. 48); smått folk
(småfolk) homines tenues (parvi, mots.
ampli, Hor.); små omständigheter l. wilkor
res parvae, tenues, angustae; parvae
facultates; lefwa i små wilkor, hafwa det smått
in parvis rebus versari; rei familiaris
angustiis laborare; tenuem, pauperem esse;
små sill minuti pisciculi. -aktig: 1. i allm.:
parvus; minutus (m. animus, m.
diligentia; nihil est tam angusti animi tamque
parvi quam amare divitias, C. de Off. I.
§ 68). — 2. särskildt: minuti, parvi animi
(= småsinnad); sordidus, illiberalis (=
småsnål, knusslig); morosus, difficilis
(småaktigt noggrann; fjäskig, kinkig); putidus
(pedantisk); ineptus, molestus (tillgjord,
affekterad); s. kritik calumnia (Qu.; nimium
inquirens in sese atque ipse sese
observans, C. Brut. § 283). -aktighet: parvus,
angustus, minutus (humilis, abjectus)
animus; illiberalitas, sordes (knusslighet);
morositas; morosa, nimia l. putida
diligentia (= småaktig noggrannhet); ineptiae.
-aktigt: anguste; sordide (knussligt);
restricte; exigue, exiliter (id.; hoc est
nimis e. et e. ad calculos vocare
amicitiam, C. de Am. 58); morose, putide (fjäskigt,
pedantiskt - reprehendere, respuere alqd);
det war s. gjordt af honom angusti illud
animi fuit. -borgare: civis inferioris
fortunae, tenuioris fortunae l. ordinis; cerdo.
-fisk: minuti pisciculi. -handel:
mercatura tenuis (C.). -konung: regulus. -le:
subridere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
