- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
585-586

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Snillwerk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

excellentis ingenii magnitudo (C.), praestantia;
hafwa lysande s. ingenio plurimum valere
l. excellere. -werk se Snillefoster.

Snillrik: 1. om personer: (ingeniosus,
närmare = wäl utrustad på hufwudets
wägnar, intelligent, C. Tusc. I. 180); summo
ingenio praeditus; excellens, praestans
ingenio; s. talare, skald divinus, singularis
poēta, orator. — 2. om saker: praeclarus;
divinus; singularis; in quo ingenii vis
eximia cernitur (haec - tragica et divina,
C. de Or. II. 227); s-t skaldestycke divinum
carmen; poēma praestantissimum; s-t
yttrande (infall) ingeniose, acute dictum.

Snitt: 1. = Inskärning, se detta ord. —
2. = det sätt, hwarpå ngt (enkannerligen
klädesplagg) är tillskuret (tillklippt): forma;
habitus; kläder af modern s. vestis ad hanc
novam formam l. consuetudinem;
gammaldags s. antiquus vestitus.

Sno: torquere; nectere (fläta); oeg.:
hafwa ngt att sno med habere quod agat, in
quo se exerceat, quo tempus fallat.

Sno sig: 1. eg. = implicari;
circumplicari, circumnecti alicui rei, ambire rem
(kring ngt); se Slingra sig. — 2. oeg. =
tergiversari; ambagibus uti; jfr Slingra sig.

Snodd: lemniscus tortilis.

Snok: coluber natrix.

Snoka: s. i, genom ngt odorari, rimari,
scrutari, perscrutari, pervestigare alqd
(canes venaticos diceres - ita
odorabantur omnia et pervestigabant, C. Acc. in
Verr. IV. § 31); s. upp ngt investigare,
indagare, eruere alqd; vestigiis odorari
alqd (C.); s. efter ngt vestigiis persequi,
vestigare, aucupari, speculari alqd.

Snopen: spe dejectus; confusus;
perturbatus; se Skamflat.

Snoppa (ljus): praecidere; (purgare).

Snor: mucus; mucor; mucedo;
excrementum narium.

Snorig: mucosus; mucilentus.

Snubba: (leviter, obiter) objurgare,
increpare, reprehendere, perstringere.

Snubbla se Snafwa.

Snubbor: objurgatio; admonitio; jfr
Bannor; få s. objurgari, reprehendi.

Snudda förbi, wid, öfwer: perstringere,
stringere, praestringere alqd (rota
metas, sagitta aures perstrinxit; portam
aratri vomere); strictim attingere
summam l. extremam rem (det öfwersta,
yttersta af ngt); (poet. lambere, libare).

Snuf: få s. af ngt se Nys.

Snufwa: gravedo; catarrhus (Ce.);
(fluxio l. destillatio muci); pituita (i allm.
slem).

Snugga se Snylta.

Snukta se Snoka.

Snurra, f.: turbo; (volubile buxum, Vg.);
sätta en s. i gång, med pisken drifwa en s.
(spela topp) turbinem versare verbere (per
sola plana, Tib.), buxum flagello
torquere (Ps.).

Snurra omkring: torquere,
circumtorquere, circumvertere, -volvere; äfwen intr.
= in orbem agi, circumagi.

Snus: *pulvis tabaci (naribus aptus);
sternumentum (nysmedel, Pn.) tabaci.

Snusa: sternumento tabaci uti.

Snusförnuftig: acutulus; (emunctae
naris); qui sibi multum sapere videtur;
pueriliter subtilis. -hane: elegans
adolescentulus.

Snusk: 1. i abstr. men.: sordes;
immundities; illuvies; squalor; situs immundus;
(vitae sordes; sordida avaritia). — 2. om
person: homo sordidus, immundus,
(sordide avarus; illiberalis).

Snuskig: sordidus; immundus; s. snålhet
sordida avaritia. -igt: sordide.

Snut: rostrum; extrema pars. -fager:
venusto ore (puella); venustus.

Snyfta: singultire. -ning: singultus.

Snygg: 1. eg.: mundus (renlig = m-a
supellex, vestis; m. cliens); lautus,
nitidus (= fin, gentil - ex nitido fit rusticus);
politus, tersus (fejad, blank - charta,
sŏlum); (lepidus, scitus, venustus - nätt,
näpen, smakfull - puella). — 2. = wacker,
hederlig i ironisk men.: honestus; egregius;
bonus; en s. pojke vir bonus et honestus;
s-a bewekelsegrunder, s-a affärer honestae
rationes, honesta (i. e. sordida) negotia.

Snygga: mundare; (polire; tergere).

Snygghet: munditia, mundities.

Snylta: parasitari; cibi spe ductum
domum alqam celebrare; cibi spe duci.

Snyltgäst: parasītus.

Snyta: 1. eg.: mungere, emungere; s. sig
nasum purgare. — 2. oeg. = deludere;
emungere (ap. C.).

Snål: avarus (girig; semper a. eget,
Hor.); cupidus, avidus (lysten, glupsk -
avidi oculi); tenax (karg); restrictus (id.,
om saker); sordidus, illiberalis (knusslig;
småsnål, snuskigt egennyttig); s. efter ngt
alicujus rei cupidus, avidus (sällan avarus -
praeter laudem nullius a., Hor.). -het:
avaritia (girighet); tenacitas (karghet);
sordes, illiberalitas (snusk, knussel); aviditas
(lystenhet). -skjuts: precaria vectura.

Snålt: avare; cupide; avide; restricte,
exigue (småaktigt); dricka s. avide bibere;
hushålla s. restricte, exigue, exiliter
sumptus facere (hoc est nimis exigue et
exiliter ad calculos vocare amicitiam - et
observare restricte, ne plus reddat quam
acceperit, C. de Am. 58).

Snålwarg: avarus.

Snår: silva (vasta, densa, alta -
skogssnår); vepretum, dumetum (busksnår,
törnsnår).

Snäcka: testa; concha; conchylium;
murex; cochlea; limax (snigel - sjelfwa
djuret); volūta (s. på en kolonn).

Snäckformig: in cochleam retortus;
tortuosus; muricatim intortus; jfr
Spiralformig. -gång: 1. via tortuosa. — 2. gradus
testudineus (Pt.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:38:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swelatin/2/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free