Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en s. man homo placidi ingenii, demissus,
modestus (anspråkslös). — 2. ss. predikat:
a. wara, blifwa, hålla sig s.: quiescere;
quietum, immotum esse l. manere, morari, se
tenere; tacere, silere (eg. = wara l. hålla
sig tyst); ligga s. quiescere; oeg.: sedere
(ante moenia Capuae); ligg s. quiesce!;
blifwa s. hele dagen totum diem in lecto
manere; han blef tre dagar s. i Rom
triduum Romae substitit l. moratus est;
wågen, wädret blifwer s. desidunt, sedantur
(conticescunt) undae, tempestates; allt
är tyst och s. cuncta silent; nihil
concrepat tumultus; summum silentium,
summa tranquillitas est. — b. stå s. stare;
non moveri; stå s. sta illico!; qwarnen står
s. mola non movetur, mola cessat; i oeg.
mening om abstrakta subjekt = torpere,
(frigere); cessare; affärerna, handeln står s.
jacent negotia, jacet mercatura; här står
mitt förnuft s. hic vero mea torpent
consilia (L. I. 41); mea mens torpet l.
stupet; (ego vero rem expedire non possum).
Stilla, adv.: quiete; placide; leniter;
tacite; gå s. sine strepitu, placide, tacito
gressu incedere; lefwa s. quiete, placide
(modeste) aetatem agere (C. de Sen. §
13 est etiam quiete et pure et eleganter
actae aetatis placida ac lenis senectus;
jfr Hor.: moriens natusque fefellit;
fallentis semita vitae; traducere leniter
aevum); tiga s. tacere; silentium tenere.
Stilla, v.: sistere; sedare; placare;
lenire; mitigare, componere (explere); s.
blodet sanguinem profluentem
(profluvium sanguinis) sistere; s. hungern famem
explere, depellere; s. sin törst sitim
exstinguere, restinguere, sedare, levare,
pellere, depellere; s. ngns längtan, begär
desiderium alicujus explere, cupiditatem
satiare; s. wrede iram lenire, sedare; s.
smärta dolorem mitigare, sedare, lenire;
s-nde medel lenimenta, levamenta doloris.
Stillasittande: sedentarius; s. lif vita
sedentaria. -stående: immotus, piger, stans.
Stillestånd: indutiae; sluta s. i-as
facere, pacisci; hålla s-t pactam indutiarum
fidem servare; s-t är tilländalupet exierunt
i-ae.
Stillhet: quies; tranquillitas;
silentium (tystnad); i s. quiete; silentio (lex
perfertur); (tacite); ärliga lefwa i s. sancte
et placide (l. quiete) vivere.
Stilöfning: scribendi exercitatio.
Stim: 1. agmen (piscium). — 2. =
owäsen, stoj: strepitus; tumultus.
Stimma: 1. om fiskar: ludere. — 2. =
stoja: strepere.
Sting se Styng.
Stinka: foetere; olere male, graviter;
putere; s. af ngt obolere alqd (alium, Pt.).
-ande: foetidus; olidus; rancidus, putidus
(om ruttna ting).
Stinkdjur: viverra.
Stinn: distentus; tumidus, turgidus;
inflatus. -het: tumor, turgor.
Stint: se s. (på ngt) oculos intendere;
intentis, immotis, defixis oculis (turgidis,
contentis Su. Tib. 7 - oculis) intueri alqd;
acriter intueri alqd, oculos defigere in
alqa re.
Stipendiat: *beneficiarius;
*stipendiarius. -dium: *beneficium; *stipendium.
Stirra: stupere; s. på ngt contentis,
immotis, stupentibus oculis intueri alqd.
Stjelk: 1. = örtstam: scapus; caulis;
culmus. — 2. = fruktskaft: pediculus (piri,
uvae), petiolus.
Stjelpa: evertere; subvertere; wagnen
s-te om currus subversus est.
Stjerna: 1. stella; sidus (äfwen =
stjernbild, konstellation); signum (stjernbild);
astrum (poet.); klar, strålande s. splendens,
candida stella; s-na blinka, tindra stellae
micant, fulgent; s-n går upp, ned stella
oritur l. exoritur, occidit; s-nas upp- och
nedgång stellarum, siderum ortus, obitus;
s-na wandra på himmelen in caelo
volvuntur, labuntur; ställa sitt lopp efter s-nas
gång ad stellarum cursus proficisci
(sidera emetiri); höja till s-na ad caelum
efferre; under lycklig s. fausto sidere,
(secunda avi); dagens s. sol. — 2. bildl. =
glanspunkt, prydnad: (sidus); lumen; bland
poeter en s. af första ordningen sidus
clarissimum, (summum) lumen ac decus
poētarum. — 3. om ting, s. ha utseende af s.:
stella (trio = trissa); asteriscus = kritiskt
märke i en skrift; insigne, phalĕrae =
medalj, dekoration, riddarestjerna; jfr Lat. Lex.
under phalerae; gifwa, få s. phaleris
donare, donari.
Stjernbild: sidus. -blomma: stellaria.
-fall: stellae trajectio (C. de Div. II. 6. 16);
stellae lapsus (jfr Vg. Aen. II. 693 de
caelo lapsa per umbras stella facem ducens
multa cum luce cucurrit; Ov. Met. II. 322-3
de caelo stella sereno etsi non cecidit,
potuit cecidisse videri); ett s. inträffar, se
ett s. stella per caelum (caelo)
transcurrit (jfr Vg. V. 527), stellae trajectionem
videre. -formig: stellaris. -himmel:
caelum stellis distinctum, stellis
(ardentibus) aptum (Vg.), (stellatum). -hwalf
se Stjernhimmel. -klar: sideribus illustris
(T. Ann. XIV. 5) l. collustratus.
-kunnig: siderum peritus l. spectator;
astrolŏgus; (astronŏmus). -kunnighet, -kunskap:
astrologia (C. de Off. I. § 19),
astronomia (Sen.); siderum cognitio. -skott se
Stjernfall. -ställning: siderum positio.
-tydare: mathematicus; (Chaldaeus);
astrolŏgus.
Stjert: cauda.
Stjufbarn: privigni. -dotter: privigna.
-fader: vitricus. -moder: noverca. -son:
privignus.
Stjäla: furari; furtum committere l.
admittere; s. ngt från ngn furari, furto
surripere, furto subducere, clam eripere alqd
alicui (l. ab alqo); suppilare; s. från det
allmänna pecuniam publicam avertere; s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>