Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Strö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
premere, (verba), urgere, sequi; hålla s. på ngt
mordicus, restricte tenere (de Rep. III.
c. 3); adhaerescere justitiae; - såsom
bestämning till adjektiv, som sjelfwa äro
synonyma med sträng (noggrann o. d.),
återgifwes detta adv. med superlativ form; t. ex. s.
noggrann diligentissimus, subtilissimus;
s. rättwis justissimus (vir rigidae
cujusdam justitiae); s. sedlig honestissimus,
sanctissimus (incorruptus; s. logisk
enucleatus, subtilis, limatus).
Strö, v.: (sternere); spargere; s. på ngt
inspergere alqd alicui rei; s. omkring sig
spargere, dispergere; s. under ngn
substernere alicui alqd.
Strö, n.: stramen; stramentum.
Strödd: sparsus; dispersus; förekomma
s. passim inveniri (jfr C. de Or. III. § 96).
Ströftåg: excursio; göra s. se Ströfwa.
Ströfwa: s. omkring vagari; palari (om
krigare); discurrere; s. in på fiendtligt
område in hostilem agrum excurrere,
incurrere; s. öfwer, igenom percurrere,
percursare. -are: excursor.
Strögods: agri dispersi; praediorum
partes dispersae; i allm.: res dispersae.
Ström: I. eg.: 1. = strömdrag: impetus,
vis, cursus aquae, undarum; aestus;
drifwa för s-n undis, ipsa vi undarum ferri
(ferunt ipsa aequora classem, Vg. Aen. V.
843); häftig, stark s. magna vis aquae;
vehemens aestus (jfr exempl. under 2). — 2.
ett särskildt wattendrag: flumen; fluvius;
amnis (elf); torrens (bergsflod, störtbäck);
gå s-n uppför, nedför adverso, secundo
flumine ire; bortföras af s-n flumine abripi;
strid s. flumen magnum, rapidum. — II.
i bildliga uttryck: en s. af tårar largus
fletus, imber (magna vis) lacrimarum (Vg.);
en s. af ord flumen orationis, verborum
(C.); copia verborum (concitata); så stark
war s-n af hans ord, hans wältalighet
tantus erat cursus verborum (C. de Or. I.
161); tanta erat verborum optimorum vis
et copia; en något för stark, strid s. af ord
verba paulo nimium redundantia (l. c. II.
88); afbryta s-n af ngns ord cursum
orationis interpellare (l. c. 39); - en ström af
menniskor turba, agmen, vis hominum;
bortförd af de flyendes s. turba fugientium
actus (L. I. 12); gå mot s-n turbae
occurrere; det allmänna tänkesättets, opinionens,
wanans s. sensus, mos communis; vis
consuetudinis; ledas, bortföras af allmänna
tänkesättets s. multitudinis judicio ferri (C.
de Off. I. 118), aestu absorberi; mores
aetatis sequi; tanquam fluminis, sic
consuetudinis vi auferri; sätta sig emot s-n
moribus, studiis aetatis resistere,
obsistere; wara l. gå som käringen mot s-n
omnibus (quae nova feruntur) senili more
adversari, reniti; a moribus aetatis suae
obstinato animo abhorrere, discrepare.
Strömdrag: aestus, impetus, cursus
aquae, fluminis. -fåra: alveus; justus
amnis cursus.
Strömma: fluere; manare; labi; s. fram
profluere; s. ned defluere, decurrere,
delabi; s. till affluere; menniskor s-de till
affluebant turbae hominum; s. ut effluere,
emanare; scatere; menniskor s-de ut ur
kyrkan e templo effundebatur vis hominum;
s. öfwer redundare.
Strömoln: sparsae nubes, nubeculae.
Strömrensning: fluvii expurgatio.
-watten: aqua fluviatilis. -wis: torrentis
instar; rivis, per rivos (sudor fluit
undique rivis, Vg.).
Ströskrifter: libelli; (rerum variarum)
commentarii.
Stubb: stipula.
Stubba: truncare; mutilare; admutilare.
Stubbe: truncus.
Stubbig: truncus; curtus; brevis.
Stubbnäsa: brevis, curtus (simus)
nasus. -swans: cauda curta, decurtata.
Student: qui in academia literis
studet; *liber studiosus; *civis academiae.
Studera: I. absolut: a. = egna sig åt
bokliga sysselsättningar: literis (artibus)
studere, vacare, se dare, operam dare; in
literis versari; börja s. ad literas se
applicare; hafwa s-t literas, artes (liberales)
didicisse; s. wid en akademi in academia
literis studere; s. under ngn alqo
magistro uti; discere ab alqo (C. de Off. I. 1).
— b. = läsa l. i allm. för tillfället egna sig
åt literär sysselsättning: legere; in literis
l. in legendo versari; literis vacare. —
II. s. ngt: 1. ett ämne: discere (t. ex. artes,
jus civile, mathematicam); operam dare
(juri civili; eloquentiae); cognoscere (rem,
causam ett mål); percipere; grundligt s.
perdiscere; pernoscere (omnes animorum
motus - penitus pernoscendi, C. de Or.
I. § 17). — 2. s. en person: mores alicujus
cognoscere, inspicere, (notare; aetatis
cujusque notandi sunt tibi mores, Hor. A.
P. 156). — 3. s. en bok: librum legere,
perlegere, pervolutare, versare (vos
exemplaria graeca nocturna versate manu,
versate diurna, Hor.). — 4. s. ngt, som
man skall utföra l. framställa: meditari
(orationem, partes ett tal, sin roll);
commentari. — III. s. till ngt: ad munus
aliquod (t. ex. ad dicendum till talare)
artibus, doctrinae praesidiis instrui, se
instruere, se parare (foro parari, T.);
praeceptis et exercitationibus fingi ad usum
civilem, ad munus alqod tuendum; ea,
quae agenda sunt (in munere tuendo)
praediscere ac meditari (C. de Or. I. 147);
artis alicujus praecepta discere (C. de
Off. I. 60). -erad: 1. = som har studerat:
literatus; literis instructus, politus,
institutus; ngt litet s. literis imbutus;
grundligt s. literis l. artibus perfectus. — 2. =
instuderad: meditatus; elaboratus;
quaesitus; (simulatus). -erande: literarum
studiosus (adolescens); s. ungdomen (literarum)
studiosa juventus (jfr Hor. Ep. I. 4. 3).
Studie se Utkast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
