Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stunda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dies veniet -, T. Dial. 13; te videam,
suprema mihi cum venerit hora, Tib.); i
sina sista s-r yttrade han moriens (supremo
vitae die, C. Tusc. I. 71) dixit; med hwarje
s. in horas (mutari, Hor.); lefwa för s-n in
diem (in horam) vivere (dona praesentis
cape laetus horae, Hor.).
Stunda: adventare (comitiorum dies;
mors); instare; appropinquare; imminere.
Stundeligen: singulis, omnibus horis;
in horas; dagligen och s. identidem; dies
et noctes (cogitandum est jam jamque
esse moriendum, C.).
Stundom: interdum; nonnumquam;
aliquando; s. ledsen, s. glad modo tristis,
modo laetus.
Stundtals: per intervalla temporum.
Stupa, v. intr.: a. = luta: praecipitem
vergere, inclinare. — b. = falla:
cadere; procidere, prolabi; ruere; de s-de
caesi, interfecti.
Stupa, v. tr.: proclinare; s. med ris
(pronum) caedere virgis.
Stupstock: palus (stare deligatum ad
palum, L.; C. in Verr. V. 11); (codex).
Stursk: contumax; ferox; asper
(monitoribus, Hor.); refractarius (Sen.); s.
öfwer ngt ferox re; är du s. till? ain vero?
etiam respondes l. minitare, furcifer (Pt.).
Sturskas: ferocire (Qu.); ferociter se
gerere (respondere et cet.; lascivire);
imperium detrectare.
Sturskhet: contumacia; ferocia, ferocitas.
Sturskt: ferociter; superbe.
Stuss: postīcum; podex.
Stut: 1. = ung oxe: juvencus. — 2. få
l. gifwa s.: flagris caedi; caedere (nates).
Stuteri: equaria.
Stycka: concidere; partiri; dividere; in
partes, frusta secare; s. en egendom bona
in heredes dividere.
Stycke: 1. = del (afdelning) af ngt: a. i
allm.: pars; modus; (frustum, fragmentum);
litet s. particula; ett s. kött, bröd frustum
panis, carnis; ett s. tyg lacinia (panni); ett
s. wäg spatium; ett s. papper schedula,
charta (se nedan); ett s. åker agellus;
(modus agri non ita magnus, Hor.); skära,
hugga i s-n in frusta, partes secare;
concidere; i små s-n minutatim concidere;
comminuere; bryta, rifwa i s-n
confringere, conscindere; granska s. för s. singula
examinare; - ofta öfwersättes ordet med
pronomina l. adjektiv i neutrum med gen. part.
eller såsom attribut: ett litet, godt, stort s.
af wägen paulum, aliquantum, multum
viae; främsta, bakersta s-t af käppen primus,
postremus baculus; stundom kan det ock wid
ord, som utmärka ämne, lemnas oöfwersatt:
ett s. bröd, trä, glas panis, lignum, vitrum.
— b. = afdelning af en skrift; moment m. m.:
locus, plur. loci; ett wackert s. praeclarus
locus; verba praeclara; följande s. är det
bästa haec vero optima omnium; wi
hafwa delat dygden i fyra s-n in quattuor
locos l. partes vim honesti divisimus (C.
de Off. I. § 18); dessa fyra s-n haec
quattuor res l. partes (ibdm 14, 15, 20). —
c. = hänseende, punkt: res; pars; locus; i
många s-n lik sin far multis rebus patris
similis; i alla s-n lycklig ab omni parte
beatus. — 2. = exemplar, individ af ett
slag: a. i allm.: twå s-n bord duae mensae;
twå s-n får duae pecudes; ett wackert s.
arbete praeclarum (perfectum) opus; ett
wackert s. arkitektur praeclarum opus
(architecti l. architecturae). — b. målning:
tabula picta; pictura. — c. = poem (jfr
detta): lyriskt s. carmen; dramatiskt s. fabula
(jfr Skådespel); episkt s. epos. — d.
musikstycke: symphonia; cantus. — e. = kanon:
tormentum. — f. om menniskor: ett
lättfärdigt s. muliercula (impudica);
prostibulum. -gods: *metallum tormentarium.
Styckwerk: opus imperfectum,
inchoatum, mancum; wårt wetande är ett s.
nostra scientia l. rerum cognitio (res)
manca et inchoata est (C. de Off. I. 153).
Styf: 1. eg.: rigidus; rigens; (contentus,
intentus = spänd); firmus = fast (f-i
lacerti, duri l.); - s. af köld gelu rigens,
torpens; s. nacke cervices obstīpae; wara,
stå s. rigere, horrere; göra s. rigidum
facere; firmare; blifwa s. rigescere,
obrigescere, derigescere. — 2. oeg.: a. = stel (i
sitt sätt): rigidus (r. satelles); horridus;
superbus; s-a bilder rigida signa (jfr Stel).
— b. = dugtig, stark, sträng: rigidus
(Sabini); firmus (juvenis); fortis; s. arm boni
lacerti; s. motståndare gravis, impiger,
asper adversarius (bonis in ludo ac
rudibus cuivis satis asper, C. de Or. II. § 86);
s-t arbete durus, gravis, improbus labor;
s. föda firmus, gravis, cibus; en s. karl
homo fortis; s. latinare latinae linguae
peritus; latinis literis perfectus. — c. =
styfsint: asper; ferox; contumax; pervicax;
indomitus; obstinatus; s-t sinne ingenium
obstinatum, indomitum, asperum et cet.
-het: a. eg.: rigor; (firmitas). — b. =
styfsinthet: asperitas (a-tis et invidiae
corrector et irae, Hor. Ep. II. 1. 129);
pervicacia; contumacia; ferocia, ferocitas (f.
juvenum, C.); animus indomitus.
Styfna: rigescere; obrigescere.
Styfsint se Styf, 2. c. -sinthet se
Styfhet, b.
Styft: a. eg.: rigide; pervicaciter;
pertinaciter; aspere; ferociter. — b. = starkt,
strängt: arbeta s. fortiter, impigre
laborare.
Styfwer: sextans; as; till siste s-n ad
assem.
Stygg: foedus, turpis, deformis (till
utseende och beskaffenhet); taeter (widrig);
improbus (till beskaffenhet); s-t wäder foeda
tempestas; s. käring anus turpis, improba;
s-e pojkar protervi pueri; s-t fel foedum,
turpe vitium; en s-a improba mulier.
Styggas: s. wid ngt abominari, fastidire
alqd; alqm taedet alicujus rei.
Styggelse: res foeda, detestanda, invisa;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
