Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Ståthållaredöme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pretorisk rang); procurator, eg. förwaltare (se
Lat. Lex.); s. i Rom praefectus urbi;
persisk s. satrăpes. -döme: provincia.
-embete: praetura; praefectura.
Ståtlig: magnificus; amplus;
splendidus; speciosus (s. att se); s-t gästabud
convivium opiparum, magnifico apparatu,
apparatissimum; s-t hus domus plena
dignitatis; s-t utseende species (facies) ampla
et decora, plena dignitatis; s. drägt
vestis speciosa; s-t anbud luculenta
condicio; s. qwinna formosa mulier; optima m.;
s. karl vir egregius. -lighet:
magnificentia; amplitudo. -ligt: magnifice
(magnifico apparatu); ample; splendide;
speciose.
Stäcka: accidere; recidere; praecidere;
resecare; minuere; deminuere; med s-ta
wingar recisis pennis; s. träd arborum
cacumina praecidere; s. ngns förhoppningar
spes alicujus praecidere (spatio brevi
spem longam reseces, Hor.).
Städ: incus.
Städa: 1. eg.: verrere (feja); polire,
tergere (polera, hyfsa); purgare (göra ren). —
2. oeg. = hyfsa: polire, expolire,
perpolire (orationem).
Städad: politus; tersus; purus; mundus;
lautus; nitidus; urbanus; s-dt språk oratio
polita, qualis politum hominem decet l.
politioris humanitatis est; o. humana,
urbana; s-e werser versus tersi, politi; s-dt
sällskap coetus l. conventus politorum
(elegantium, urbanorum) hominum; s. karl
homo mundus (snygg), politus, urbanus;
s-dt sätt mores politi, urbani; urbanitas.
Städerska: atriensis (puella).
Städja, v.: 1. = lega: conducere
(famulum; agrum); redimere (agrum). — 2. s.
bort: a. ngt: locare. — b. sig: se
auctorare; auctorari; conduci.
Städja, f.: auctoramentum; merces.
Städning: versio; politura; expolitio.
Städse: semper; usque; perpetuo.
Stäf: prora (först.); puppis (bakst.).
Stäfwa: mulctrum.
Ställ: loculamentum.
Ställa: I. absolut l. med lokala adverb: 1.
i allm.: ponere, collocare, locare,
statuere alqo loco; s. försåt insidias ponere,
struere; s. nät plagas tendere; s. ngns
horoskop sidus alicujus natalicium notare
(C.); s. borgen, säkerhet vades dare; satis
dare; s. witnen testes dare, praebere,
producere; s. karl (i sitt ställe) vicarium dare,
(locare); s. soldater milites dare,
(conferre), praebere; s. möte constituere cum alqo;
se Stämma. — 2. = rigta: dirigere,
tendere; s. bågen arcum dirigere; s. färden
någonstädes hän iter dirigere alqo;
intendere alqo; jfr Ställa till. — II. s. så l. så
(inrätta, ordna): comparare; ordinare;
instituere; constituere; styra o. s. efter
behag ut libet, ex arbitrio omnia regere et
constituere; han har s-t allt på bästa sätt
omnia optime constituit; allt är wäl s-dt
omnia bene comparata sunt, bene se
habent; huru är det s-dt? quomodo est l. se
res habet?; quo loco res est?; så som det
nu är s-dt ut nunc res sunt; är det så s-dt?
sicine est? sicine agis?; med mig är det
wäl, illa s-dt mecum bene, incommode
actum est (C. de Am. c. 3), mihi male,
inique, bene comparatum est; jfr Ställa till,
om. — III. s. högt, lågt: a. i werkligheten:
parvo, amplo (summo, infimo) loco ponere;
högt s-d (wanl. uppsatt) person homo
illustris, princeps. — b. i omdömet: multum,
non multum tribuere alicui; magni,
parvi facere alqm. — IV. med prepositioner:
1. s. an, se Anställa. — 2. s. bort: seponere;
amovere. — 3. s. bredwid: juxta ponere;
oeg. = adaequare, comparare alicui. —
4. s. efter: postponere. — 5. s. fram:
proponere, proferre (exempla). — 6. s. för:
opponere (januae sellam); proponere; s.
för ngns ögon ante oculos alicujus
ponere, proponere, oculis alicujus proponere.
— 7. s. före: a. = Föreställa, Förehålla. —
b. = Föredraga. — 8. s. i: (ponere alqo
loco); s. i wrån in angulo ponere,
consistere jubere; s. i ett skåp in armario
reponere; s. i utsigt för ngn ostendere
alicui alqd; s. i ordning disponere, ordinare,
digerere. — 9. s. in: a. eg.: reponere. —
b. = Inställa. — 10. s. mot: opponere;
adversarium dare alicui. — 11. s. om:
curare. — 12. s. på: a. en plats: ponere
alicubi; s. på marken humi ponere; s. hwart
på sin plats suo quidque loco ponere,
disponere; s. på wakt custodem, in statione
ponere. — b. oeg.: s. på framtiden: in spem
futuri temporis facere, constituere alqd;
s. sitt hopp på ngn spem ponere,
collocare in alqo. — 13. s. till: a. absolut: facere,
parare, creare; hwem har s-t till detta?
quis hoc designavit?; s. till oreda, träta
turbas, lites creare (parĕre); s. till
ledsamheter för ngn molestias creare
(facessere, exhibere) alicui; s. till gästabud
convivium parare, comparare. — b. s. wäl
illa, till: bene, male (res) comparare,
(constituere). — c. s. (= rigta, skicka) ngt till
ngn: convertere preces, verba, orationem
ad alqm; epistolas mittere, dare ad alqm;
inscribere alicui. — d. s. ngn till answar
för ngt: rationem exposcere ab alqo
alicujus rei. — e. s. till rätta: α. ngt:
componere, expedire rem. — β. ngn: in jus
vocare, adducere alqm; accusare alqm
alicujus rei; - i allmännare mening =
exprobrare alicui alqd; expostulare cum
alqo alqd l. de alqa re. — f. s. tillfreds se
Tillfredsställa. — g. s. (wanl. sätta) ngn till
ngt: ponere, constituere alqm (custodem).
— 14. s. tillsammans: comparare,
componere. — 15. s. undan: summovere;
seponere. — 16. s. under: subjicere,
supponere. — 17. s. upp: en bildstod l. dyl.:
ponere statuam, imaginem; s. upp i ordning
disponere; ordine ponere; ordinare; s.
upp soldater ordinare, disponere milites;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
