Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Swag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(multi sunt ita imbecilli senes, ut
munera corporis exsequi non possint; -
quam fuit imbecillus P. Africanus - quam
tenui vel potius nulla valetudine, C. de
Sen. 35; infirmitas valetudinis, de Off. I.
121; et absentes adsunt et egentes
abundant et imbecilli valent, de Am. 23);
wara s. infirmum, affectis viribus esse;
känna sig s. languere; blifwa s. infirmari,
deficere, languescere; den sjuke blir s-are
med hwar dag in dies ingravescit morbus;
han är mycket s. jacet afflicta l. dubia
salute, viribus exiguis; - det s-a, s-re könet
sexus infirmus, infirmior; s. syn hebetes
oculi; infirma l. hebes oculorum acies; s.
hörsel aures hebetes; hafwa s. syn l. hörsel
oculis, auribus minus valere, non satis
bene uti; s. röst vox languida; s-t bröst
infirma latera; s-a ben pedes infirmi,
debiles; - s. föda cibus tenuis, non satis
firmus l. almus. — 3. med afs. på
affärsställning, makt o. d.: infirmus; debilis; s-a
affärer fortunae afflictae; s-t rike imperium
infirmum, debile; s. krigsstyrka parva,
exigua manus; hans affärsställning, hans
anseende står på s-a fötter - stare vix potest;
ejus auctoritas, fama, existimatio fluxa
est; wara s. i rytteri equitatu parum
valere. — 4. i andlig mening: a. med afs. på
intellellektuel begåfning, skicklighet, kunskaper:
(infirmus; tenuis); s-t hufwud ingenium
tardum, hebes; s. talare orator mediocris,
malus; qui dicendo parum valet; s.
dialektiker disputator l. in disputando parum
subtilis; s. historiker historiae rudis; s.
latinare literarum latinarum rudis l. non
satis peritus; non satis doctus l.
eruditus (perfectus) latinis literis; hafwa s-a
kunskaper indoctum esse; s. fältherre, konung
imperator, rex mediocris, non satis
bonus l. fortis. — b. till karakteren: α.
infirmus; imbecillus; levis; mollis (in dolore
mollior, C. de Off. I. 71); parum l. non
satis constans l. gravis; s. man homo
imbecillus, imbecilli consilii; s. menniska
homuncio, homunculus; menniskan är s.
(köttet är s-t) humana natura imbecilla est
(ad contemnendam mortem, famam, C.;
humani generis imbecillitas fragilitasque,
C. Tusc. V. 3). — β. s. för ngn: indulgens,
nimis indulgens (pater - s. far); wara s.
för ngn nimis indulgere alicui, vitiis
alicujus. — γ. s. för ngt: ad resistendum,
ad contemnendum infirmus, mollis, non
satis fortis; pronus, nimis propensus ad
alqd; s. för win, qwinnor (könet) vinosus,
mulierosus; s. för ett godt bord deliciarum,
mensae appetentior; s. för smicker ad
blanditias opportunus l. apertus; ad
assentationem contemnendam infirmior (qui
assentatione facile capitur, ut hamo pisces).
— 5. särskildt märkes uttrycket: s. sida, ngns
s-a sida, i betydelse af så wäl brist, fel,
swaghet - vitium, infirma pars, infirmitas -
som böjelse, benägenhet: detta är hans s-a sida
ab hac parte maxime laborat, infirmus
est, facillime capi potest; hoc vitio
maxime laborat; ärelystnad, fåfänga är hans
s-a sida naturā est gloriae et splendoris
cupidior (C. de Off. I. 43), ad ambitionem
propensior, ad famam vulgi
contemnendam infirmior, mollior; wällefnad war
aldrig hans s-a sida voluptates severissime
contempsit (C. l. c. 71); contra (l. ad)
voluptates firmus, durus (ferreus) fuit (mots.:
circa libidines haesit, Su.); utforska ngns
s-a sidor imbecillitatem, infirmitates
alicujus aucupari; qua ex parte maxime
pateat, opportunus sit ad insidias,
facillime capi possit, explorare. -het: 1. i allm.:
infirmitas; tenuitas; levitas; languor;
(exiguitas); i konkret mening, oftast i plur. =
infirma pars; vitium; jfr Swag, 1. — 2.
kroppslig s. corporis infirmitas;
imbecillitas (kraftlöshet); tenuitas (klenhet);
debilitas (ofärdighet); vitium (fel, lyte; äfwen i
plur.); languor (matthet, slapphet); virium
defectio (wanmäktighet); vires affectae,
afflictae, effetae; helsans s. corporis l.
valetudinis infirmitas, imbecillitas; hafwa
många s-r multis vitiis laborare; multas
corporis partes infirmas habere; jfr Swag,
2. — 3. rikets s. imperii imbecillitas,
infirmitas; finansernas s. aerarii tenuitas;
härens s. exercitus infirmitas. — 4.
andlig s.: a. hufwudets s. ingenii infirmitas,
tarditas; förståndets s. obtusa ingenii
acies. — b. moralisk s.: α. i allm.: infirmitas,
mollitia, imbecillitas (i. consilii, C.); s.,
swagheter vitia, (errores, peccata); det är
en allmänt mensklig s. commune humani
generis vitium est; af mensklig s. humanae
infirmitatis vitio; hafwa öfwerseende med
ngns s-r infirmitati, vitiis alicujus
ignoscere; erroribus, peccatis, peccanti
veniam dare. — β. s. för ngt: nimia
cupiditas, aviditas alicujus rei; mollitia (ad
contemnendam famam, ad resistendum
dolori). — γ. s. (efterlåtenhet) för ngn:
nimia indulgentia. -hetssynd: peccatum non
voluntarium; error. -sint: fatuus; mente
captus; amens. -sinthet: fatuitas;
amentia. -synt: hebeti l. infirma oculorum
acie.
Swagt: infirme; tenuiter; exigue;
exiliter; leviter; languide (matt, slappt); tala
s. languida voce loqui; s. utrustad exigue,
tenuiter (non satis) instructus; s.
underbygd non satis bonis artibus institutus l.
instructus; indoctior.
Swaja se Waja.
Swal: frigidus; frigidior; alsius.
Swala, v.: se Swalka.
Swala, f.: hirundo.
Swalbo: nidus hirundininus.
Swale: subdiale.
Swalg: 1. halsens: fauces; gula. — 2. =
mynning, klyfta, afgrund: fauces; hiatus;
vorago; gurges. — 3. = swäljande,
fråsseri: heluatio; gula; lefwa i s. och dryckenskap
gulae deditum vivere.
Swalka, f.: frigus (gratum, amoenum);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
