Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sädesax ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emere; berga säd fruges percipere,
condere; landet producerar säd fruges fert (terra
satis ferax, T. Germ. 5). — 2. animalisk s.:
semen genitale. — 3. = afkomma:
progenies.
Sädesax: spica, arista (segetis). -band:
merges. -bod: horreum frumentarium.
-bygd: regio frumentaria, frugibus
abundans, satis ferax (T. Germ. 5). -fora:
vectura frumentaria. -korn: granum
frumentarium. -lada: horreum. -land:
arvum. -loft: granaria (n. pl.). -lår:
cumĕra. -mask: curculio. -pris: annona. -slag:
genus frumenti.
Säf: juncus; scirpus; af säf junceus,
scirpeus.
Säflig: tardus; lentus.
Säfwenbom: sabina.
Säga: I. om personligt subjekt: 1. med
objekt l. objektssats: dicere; s. att ngt är
dicere alqd esse; s. nej negare; jag s-r ja ajo;
s. att ngt ej är negare alqd esse; s. att ngt
skall ske, att ngn skall göra ngt jubere alqd
fieri, alqm facere alqd; praecipere alicui
ut faciat alqd; s. att ngt ej får ske vetare
alqd fieri; man (folk) s-r ferunt, dicunt,
fama est alqd esse; bry dig ej om, hwad
folk s-r noli rumoribus populi moveri; det
s-s, att han är död dicitur mortuus esse;
s. bestämdt pro certo dicere l. affirmare;
s. rent ut libere eloqui, enuntiare; s. sin
mening quid sentiat, dicere, eloqui; s. ett,
mena ett annat aliud dicere, aliud
sentire; jag s-r ej mera nihil addam amplius;
s. god dag, s. far wäl salvere jubere alqm;
vale dicere (alicui); låta s. ngn ngt jubere
nuntiari alicui suis verbis; s. sitt namn
nomen edere. — 2. låta säga sig: a. i allm.
= höra, spörja: audire; comperire. — b.
särskildt: audire ea, quae monetur;
monenti parere; moveri verbis, monitis
alicujus; låt s. dig noli obstinatus esse; cede
(Juv. VII. 219 ff.). — 3. hafwa att säga:
a. = hafwa att anföra, anmärka: habere
quod afferat, reprehendat. — b. = hafwa
att befalla: alqo jure, alqa potestate l.
auctoritate praeditum esse; multum valere;
(regnare, dominari). — 4. i parentetiska
wändningar: a. wid anförande af ngns ord
i direkt form: säger han, säger jag, säger man:
inquam, inquit (ne inquam et inquit
saepius interponerentur, C. Tusc. I. 3; då
sade Catulus: det är som du s-r tum
Catulus: sunt, inquit, ista, quae dicis; erras,
Catule, inquit Antonius, C. de Or. II. 77;
jfr ibdm 71, 152; III. 52); ait (Ennio
delector, ait quispiam, C.). — b. säger jag,
eftertryckligt upprepande ett ord: virtus,
virtus, inquam (C. de Am. § 100). — c.
säger jag, wid återknytning af ett genom
mellansatser fördunkladt sammanhang: inquam
(C. Verr. II. 59); sed (C. de Off. I. 105);
igitur (ibdm 121); ceterum (L. XXXVIII.
55. 4). — d. så att säga, att jag så må
säga, så till sägandes: ut ita dicam, ut sic
dixerim (T.). — e. jag hade så när sagt:
paene dicam (C. Cluent. 68). — f. att icke
säga: ne dicam. — g. jag will icke s.: non
dicam, non dico (nullum, non dicam
vitium, sed erratum, C. Cl. c. 48). — h.
kort sagdt: ne multa, ne multis, quid
multa?; ut brevi comprehendam l.
praecidam. — i. oss emellan sagdt: quod inter nos
liceat, C. de Nat. D. I. 74; tibi hoc l. haec
dico. — k. som man säger: ut ajunt (C. de
Am. 22); ut dicunt; ut fama est. — l. som
jag sagt, som sagdt (är): ut dixi, ut dicere
coepi l. institui. — m. här l. nu kunde,
torde ngn, man säga: dixerit, dicat, dicet
quispiam (C. de Off. III. 100; Verr. V. 80;
ibdm 52). — 5. med prepositioner: a. s. sig
af med ngt: abdicare se alqa re. — b. s.
efter: reddere, repetere (recinere) verba
alicujus. — c. s. emot: contra dicere;
dicere contra alqd, alqm. — d. s. fram:
pronuntiare; recitare. — e. s. ifrån: libere
profiteri, proloqui, edicere. — f. s. om:
α. absolut (med tonwigt på om): iterare;
repetere. — β. s. ngt om ngn: dicere alqd
de -; s. ondt om ngn maledicere alicui;
hwad s-r du härom quid ais?; quid
censes?; quid tibi videtur?; jag har derom
intet, derom är intet att s. nihil habeo quod
reprehendam; non est, quod quisquam
reprehendat. — g. s. på ngt:
reprehendere, vituperare. — h. s. till: α. absolut:
edicere, dicere (quid velit); nuntiare. —
β. s. till ngn: dicere alicui. — γ. s. = swara
till ngt: ad alqd dicere, respondere (ad
haec Tullus -). — i. s. upp ngn l. en
öfwerenskommelse, ett förhållande med ngn:
renuntiare alicui pactum l. id quod
convenit. — 6. s. ngn fri: absolvere; culpā
liberare. — II. om sakligt subjekt: (dicere;
significare; velle); det låter s. sig dicere
licet; dici potest; det s-r sig sjelf per se
ipsum apparet; (non eget res
disputatione); det s-r (sjelfwa, sunda) förnuftet
ratio ipsa, sensus communis monet,
(clamat); en aning (mitt hjerta) s-r mig det
mens, animus praesagit, augurat, -atur;
hwad will detta s.? quid hoc sibi vult?
(quidnam sibi saxa cavata, quid pulchra
volunt monumenta?); det har intet att s.
nihil interest, nihil refert.
Sägen: fabula; fama; af s. weta ngt
famā et auditione accepisse alqd; jfr Saga.
Säker: 1. = trygga: a. i objektiv men.:
tutus; securus (vita, locus); salvus (wäl
behållen); periculi expers; periculo vacuus;
s. för ngt, ngn tutus a re, ab alqo (non
hospes ab hospite tutus, Ov.); wara, se l.
weta sig s. a periculo esse remotum,
abesse; videre, scire nihil periculi esse,
salvum se esse; s. till lifwet a capitis
periculo tutus. — b. = bekymmerslös, sorglös:
securus; göra ngn s. securum, incautum
reddere alqm; timorem demere alicui. —
2. = wiss: a. i objektiv mening =
tillförlitlig, pålitlig: certus; exploratus; s-t är att
han ljuger certe mentitur; hålla för s-t pro
certo, pro explorato habere; uppgifwa ss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
