Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sämre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
consentire; concorditer, -dissime vivere; s. om
ngt de re consentire inter se, (convenit
inter aliquos).
Sämre (jfr Dålig): deterior (auro d-or,
fulvo pretiosior aere); vilior (af mindre
wärde vilius argentum est auro,
virtutibus aurum, Hor.); inferior (underlägsen);
pejor (wanl. = wärre; dock: venae pejoris
aevum, Ov.; aetas parentum pejor avis,
Hor.); s. folk homines sordidi, infimi; plebs
sordida; en s. karl homo improbus,
nequissimus.
Sämska: alumine praeparare; s-dt skinn
alūta.
Sämskmakare: *alutarius.
Sämst (se Dålig, Sämre): deterrimus;
pessimus; vilissimus; infimus.
Sända: mittere; legare (beordra
någonstädes hän); s. bort ablegare; jfr Skicka.
Sändebref: literae. -bud: publicus
nuntius (L. I. 32. 6); legatus (ibdm); orator
(Cs., Sa., Vg.); skicka s. mittere -.
Sänder: twå, tre i s. bini, terni o. s. w.
Sändning: res missa, missae.
Säng: 1. hwilobädd: lectus; grabātus;
torus (eg. bolster); bädda s. lectum
sternere; äkta s. lectus genialis; skild till s. och
säte a domus et tori societate sejunctus;
gå till sängs cubitum, dormitum, ad
somnum capiendum ire; somno se dare; ligga
till sängs, hålla sig wid s-n lecto affixum
esse, teneri; aegrum cubare. — 2.
trädgårdssäng: pulvinus. -botten: fundus lecti.
-dags: det är s. tempus est somni
capiendi, cubitum eundi; wid s. concubia nocte.
-fot: fulcrum lecti. -halm: stramentum
lecti. -himmel: lecti lacunar. -kammare:
cubiculum; dormitorium (d. membrum,
Pn. ep.). -kamrat: tori socius;
contubernalis. -karm: sponda, pluteus. -kläder:
lecti instrumentum. -liggande: lecto
affixus; s. sjuk morbo affixus lecto. -omhänge:
lecti velum; conopēum. -stolpe: lecti
fulcrum, columella. -ställe: cubīle. -täcke:
vestis stragula.
Sänka: 1. i allm. = fälla, låta l. komma
att sjunka: demittere; detrahere;
deprimere; ponere, deponere; s. för ngn, under
ngt summittere (summissis fascibus in
contionem escendit, L.; jfr C. Brut. § 22);
s. hufwudet, ögonen caput summittere;
oculos dejicere; - s. sig se demittere;
descendere; örnen s-te sig ned caelo delapsa est;
kullarne s. sig (slutta) subsidunt colles (jfr
T. Germ. 30); jfr Sjunka; s. sig ned till
ngns begrepp ad alicujus intelligentiam
descendere; med sina tankar s. sig så djupt
cogitationes abjicere in rem tam
humilem et contemptam; jfr Nedlåta sig,
Förnedra sig; s. rösten vocem demittere,
summittere. — 2. = dränka: mergere;
submergere; demergere; mersare; s. i hafsens
djup profundo mersare.
Sänklod: bolis; perpendiculum
(plumbeum).
Sänkning: demissio; summissio.
Sär: i sär, utmärkes med dis i
sammansättningar.
Särdeles: 1. = synnerligen, företrädeswis,
framför andra, i hög grad: praecipue;
imprimis; praeter l. ante ceteros; maxime;
magnopere; vehementer; s. drottningen
antog ett wänligt sinnelag mot Teukrerne
imprimis regina quietum accipit in Teucros
animum; s. såsom talare war han utmärkt
maxime excellebat, florebat eloquentiā
(laude e-ae); plurimum dicendo valebat;
s. hedrade man Cicero maximus honos
Ciceroni tribuebatur; en s. lärd man homo
(longe) doctissimus; s. wacker flicka puella
formosissima; icke s. non magnopere; non
nimis; ej s. rik non ditissimus. — 2. s. om,
som: praesertim (jfr Lat. Lex.) si (med ind.),
cum (med konj.) l. wid ett predikativ
(deforme est de se praedicare, falsa
praesertim - s. om det är osanning; non dubitares
rogare dominum, ut proferri juberet, p.
si esset familiaris, C.; non est boni
parentis, quem procrearis -, eum non et
vestire et ornare, p. cum te locupletem
esse negare non possis, id.).
Särk: indusium muliebre.
Särskild: separatus (s-ae singulis sedes
et sua cuique mensa, T.); secretus
(afskild); dijunctus, sejunctus (åtskild); wanl.
= ngns särskilde, för ngn s. proprius,
peculiaris, privus (propriis de causis - af s-a,
personliga skäl - iratus; peculiaria urbis
vitia, T.); (suus cuique); hwarje slaf har
sitt s-a hus och hushåll suam quisque
domum, suos penates regit (T.); suum
cujusque fit (hwar och en får sin s-e del)
eorum, quae naturā fuerant communia (C.);
hwarje s. = singuli [in l. per (singulos)
convivas divisi; han har om detta ämne
skrifwit en s. bok de hac una re librum
(peculiarem) scripsit]. -skildt: 1. eg.:
separatim (cum utrisque s. loqui, C. de Off.
I. 33); singillatim, proprie, l. med adj.
singuli (singulas res l. singillatim res
persequi genomgå hwarje sak s.; singulos
nominatim appellare tilltala hwar och en s.;
singulis partibus praefationes
praeponere). — 2. = Särdeles, se detta ord. -skilja:
discernere; sejungere; secernere;
internoscere.
Säte: 1. = sittplats: sedes; sedīle;
domarens s. judicis sedes, sella; regeringens
s. imperii sedes (ea sedes imperii est, der
har regeringen sitt s.); hafwa sitt s. sedem
habere; collocatum esse (eorum in nutu
residebat auctoritas, C. de Sen. § 61).
Säteri: fundus immunis.
Sätt: 1. i allm.: ratio; modus; via
(metod, förfarande); mos (wedertaget s.); s. att
lefwa, tala o. d. vivendi, vitae degendae,
dicendi ratio; styrelsesätt regendae reip.
ratio; reipublicae forma; wara öfwerens
om saken men twista om s-t de re ipsa
consentire, de modo ambigere; på allt s. omni
l. quavis ratione; på intet s. nullo modo;
nequaquam; på bestämdt s. certa ratione;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
