- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
785-786

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tänkwärd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

accommodare; det wanliga t-t sensus communis
consuetudo.

Tänkwärd: insignis; consideratione,
memoriā dignus; non contemnendus;
memorabilis; notabilis.

Täppa: v.: claudere; opplere (cavum),
obstruere (aditum); t. munnen till på ngn
os praecludere alicui.

Täppa: f.: consaeptum; agellus
consaeptus.

Tära: consumere; absumere; t-s af
bekymmer curis consumi, confici, exĕdi,
tabescere; det tär på honom, på krafterna
vires ejus consumit -; rosten tär aerugo
adĕdit, rodit; t-nde sjukdom tabes; t-nde
sorg, bekymmer dolor acer; cura,
sollicitudo mordax (Hor.); den t-nde tiden
tempus edax rerum; t. medlem af samhället
ɔ: cujus labore nihil efficitur ad
communem utilitatem; t. sig in peredere.

Täring: sumptus (necessarii); cibus; se
Förtäring.

Tärna: 1. ancilla; puella. — 2. ett slags
fågel): sterna.

Tärning: 1. i allm., med afseende formen:
tessĕra; tessella; quadrula; (frustulum).
— 2. t. att spela med: tessera, talus (jfr
lat. lex.); spela t. talis ludere; kasta t.
talos mittere; t-n är kastad (ɔ: tärningskastet
är gjordt) jacta est alea. -formig:
tessellatus. -kast: jactus talorum; alea. -spel:
alea.

Tärpenning: viaticum.

Tät: densus; spissus (packad, dryg);
firmus, solidus (hel, fast, i motsats till
flytande l. luftformig); creber (i synnerhet om
tid = som följer tätt på hwartannat);
frequens (ständig); tät skog silva densa; tätt
hår coma spissa (Hor.); t-a led densi,
densati ordines; tätt kärl vas solidum, non
pertusum; t-a anfall, t-a bud crebri
impetus, crebri nuntii (crebri cecidere
lapides, L.); t-a uppwaktningar crebrae,
frequentes salutationes; - en tät karl homo
(solidus), locuples, copiosus, (bene
nummatus).

Täta: t. till solidare; obstruere. -het:
densitas; spissitas; soliditas; crebritas
(sententiarum, C.). -na: densari, condensari.

Tätt: dense, spisse (i rummet); arte
(trångt); crebro, frequenter (= t. och ofta,
ständigt, idkeligen) t. sammanpacka
condensare, constipare, arte stipare (arto s-ta
theatro, Hor.); stå, sitta t. densos,
stipatos consistere, considere; t. besatt med
träd, taggar l. dyl. condensus (arboribus
vallis, L.), crebris arboribus, spinis
consitus, munitus; klädningen sitter t. åt
kroppen vestis astricta premit, exprimit
corpus (membra); t. inwid prope, juxta; t.
inwid stadsmuren, t. inwid berget sub ipsa
moenia (fluit flumen), sub ipsis montis
radicibus; t. befolkad ort locus (regio)
frequens habitatoribus (L.), celeber; komma,
följa t. efter ngn (i rummet) brevi
intervallo sequi alqm; haerere in tergo, in
(ipsis) vestigiis alicujus (calcem terere
alicujus); komma t. efter hwarandra i tiden
crebros inter se sequi, excipere;
dropparne föll t. crebrae cecidere guttae; bud
kommo t. crebri afferebantur nuntii.

Tätting: fringilla.

Tö: āer tepidus; tepor caeli.

Töa: det töar regelatur, solvitur frigus
(acris hiems, Hor.); tepidior est, fit āer;
isen töar upp solvitur, regelatur, tabescit
glacies.

Töcken: calīgo; nebula; t. lägger sig
öfwer nejden caligo, nebula insidet campis;
t-t skingras discutiuntur nebulae.

Töcknig: nebulosus; caliginosus.

Töfwa: morari; cunctari.

Tölp: homo agrestis; caudex, stipes.
-aktig: agrestis, durus; insulsus.

Töm: habena; lorum; se Tygel.

Tömma: vacuefacere, vacuare (i allm.
= göra tom); haurire (ösa l. dricka ut);
exhaurire (t. ut); t. bägaren poculum
haurire; hans kraft är tömd ejus vires
exhaustae, consumptae, confectae sunt.

Tör, Torde, hjelpverb, som i latinet
uttryckes med ett adverb, fortasse, forsitan,
eller med ett verbum sentiendi (tro, synas)
eller för kommande tid, i synn. med
obestämda subjekt, med fut. exact. conj.: tör
hända fortasse; forsitan; han tör wara äldre
än jag forsitan l. nescio an me major sit;
credo eum me majorem esse; nu tör,
torde någon säga dixerit (dicat, dicet) aliquis;
jag torde ej taga fel, om jag säger non
erraverim, si dixerim; recte dixerim.

Törhända se Tör.

Töras: audere; jag törs ej uppgifwa
såsom säkert non ausim pro certo affirmare;
törs jag fråga licetne interrogare?; ej t.
för ngn non audere prae alqo.

Törn: (pulsus); taga, få en t. impelli;
infligi, affligi ad rem.

Törna: t. emot allidi, illidi, infligi,
affligi ad alqd.

Törnbuske, Törne: vepres; sentis;
dumus; spina (s-as ex agro evellere, Hor.);
ingen ros utan t. in spina nascitur rosa
(Pn.) ɔ: nulla sincera voluptas est; nihil
est ab omni parte beatum (Hor.); icke
hemtar man windrufwor af t. ɔ: malis
creantur mala (neglectis urenda filix
innascitur agris, Hor.).

Törnhäck: vepretum; senticetum.

Törnig: vepribus asper; senticosus;
dumosus.

Törnros: rosa. -tagg: spina.

Törst: sitis, äfwen i oeg. mening, ss. s.
(fames) divitiarum, honorum; wäcka t.
sitim adducere, excitare; släcka t. sitim
exstinguere, restinguere, sedare.

Törsta: sitire, äfwen i oeg. men., ss.
honores, gloriam efter wärdigheter, ära; siti
ardere.

Törstig: sitiens, siticulosus.

Tös: puella, puellula; pusa (Varr.).

Töwäder se Tö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:38:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swelatin/2/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free