Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - Undanarbeta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
venit; wattnet flyter u. defluit; arbetet går
raskt u. celeriter procedit (sub manus).
-arbeta se Undangöra. -bedja sig (erbjuden
förmon l. heder): deprecari; recusare.
-draga: 1. eg.: subtrahere, detrahere
(adminiculum l. dyl.). — 2. u. ngn hans lön
mercede fraudare alqm; u. ngn sin hjelp
destituere alqm; deesse alicui. -draga sig
(jfr det i eg. mening brukade Draga sig
undan): se eripere, se subtrahere;
defugere; effugere; recusare; detrectare; u. sig
arbete, answaret för ngt laborem,
auctoritatem rei defugere; u. sig straffet poenam
subterfugere (C.); ne poenas det, se
eripere (Cs. b. G. I. 4); u. sig sina pligter
officiis deesse; recusare, ne officia
praestet; u. sig ngns wälde, lydnad deficere ab
alqo; imperium recusare; jag skall ej u.
mig att tala non recusabo, quin dicam.
-gömma: abscondere. -göra: ante
absolvere, perficere, defungi; det wärsta
arbetet är u-dt maxima, difficillima laboris
parte defunctus sum; jag hoppas att
hafwa arbetet u-dt före hösten ante autumnum
spero fore, ut omnia absoluta habeam.
-hålla: non reddere; denegare alicui alqd;
u. ngn hans arf hereditate fraudare alqm.
-rödja: summovere, tollere (difficultates;
adversarios). -skjuta: summovere;
amovere; rejicere; u. ett arbete för ett annat
negotium negotio posthabere,
postponere. -skymma: officere (rei); obscurare
(rem). -snilla: fraude avertere;
intercipere, intervertere. -sticka: occultare; u.
sig se abdere, se occultare (in silvas).
-stöka: 1. summovere. — 2. = Undangöra.
-tag: exceptio (u. ss. handling — i
synnerhet om u. i laga form, förbehåll); ngt är ett
u. alqd excipitur, exceptum est (hoc
primum e-tum sit, ne vitia imitemur, C.);
alqd non tenetur lege; göra ett u. för ngn
alqm excipere (set me excepit: nihili
facio, quid illis faciat ceteris, Pt.); u. från
lagen, regeln exceptio legis; quod in lege
excipitur; lagen medgifwer intet u. lex non
habet exc-em; ingen regel utan u. nihil sine
exceptione valet; med u. af detta hoc
excepto (C. de Am. § 20; haec regula
omnes tenet, e-to sapiente, Hor.); praeter
hoc; si ab hoc discesseris; med u. deraf
att nisi; nisi quod (cum Patrone
Epicureo mihi omnia sunt, nisi quod in
philosophia ab eo dissentio, C. Ep. ad Fam.
XIII. 1. 2); utan u. sine exceptione
(C. - dock mera = utan förbehåll); alla utan
u. ad unum omnes; här är intet u. nemo
excipitur; hoc l. haec lex l. formula ad
omnes pertinet, hac lege tenentur omnes;
- en bondes u. id quod e praedio
exceptum, reservatum est. -taga: excipere; e
numero eximere; om man u-r - se med
Undantag af -, Undantagandes. -tagandes:
excepto (alqo); praeter (alqm); ei, si ab
hoc discesseritis, nemo de iis, qui
peritissimi sunt, anteponitur, (C. de Or. I.
191); u. om nisi quod -; u. de som nisi
qui, praeter eos, qui (se Undantag).
-tagsfall: quod lege non tenetur, e lege
excipitur; rarus casus (C. de Off. II, § 19;
- ibdm: haec ergo, ut dixi, rariora).
-tagsställning: praecipua quaedam condicio.
-tagswis: raro, rarissime.
Under: prep.: 1. i lokal mening: sub (med
abl. i uttryck för hwila och ack. i uttryck för
rörelse); infra (nedanför); ligga u. jorden
sub terra (latet coluber); gå in u. jorden
sub terram (et nunc magna mei sub
terras ibit imago, Vg.); u. ngns fötter,
bergets fötter sub pedibus alicujus, sub
montis radicibus; (ad infimum montem, L.
I. 19); sitta u. ngn infra alqm sedere;
träda ngn u. ögonen visum alicujus subire;
in conspectum alicujus venire; gå u. ngns
tak tecto alicujus succedere (Vg.); wara u.
tak sub tecto esse, (ad culmen, fastigium
perductum esse, L. I. 55 om en byggnad);
gå u. klubban sub hasta vēnire;
(praeconis voci subjici, C.); det sker intet nytt u.
solen nihil in rebus humanis novi est l.
fit; hafwa u. händer in manibus habere;
wara u. wapen, kalla u. wapen, in, sub
armis esse; ad arma vocare. — 2. i
betydelse af: a. underordning: sub (jfr 1); stå
u. ngn alicujus imperio subjectum esse;
(alicui servire); bringa u. sig, u. sitt wälde
sub imperium, sub potestatem suam
redigere; lyda u. = räknas till ett
förwaltningsdistrikt attributum esse; höra u. en klass (i
logisk mening) generi subjectum esse; falla,
höra u. ngns bedömande sub, in alicujus
judicium cadere. — b. underlägsenhet:
infra; ligga u. jacere (pauper ubique jacet,
Ov.); vinci; stå u. ngn inferiorem esse
alqo; cedere alicui; anse ngt u. sin
wärdighet infra se, a dignitate sua l.
dignitatis suae alienum putare alqd. — c. i
uttryck för dölja, wara dold: sub l. ensam
ablativ: u. denna ohyfsade yta döljas stora
anlag ingenium ingens inculto latet hoc
sub corpore (Hor. Sat. I. 3. 33); här
ligger ngt u. nescio quid doli l. insidiarum
subest; haud simplex l. sincera res est
(non simplices istas curas esse, T. Ann.
I. 69); u. ett wackert namn dölja onda
afsigter honesto nomine mala consilia
tegere; det war ingen ringa sak, som bragtes
å bane u. en skenbart oskyldig titel haud
parva res sub titulo prima specie minime
feroci ferebatur (L. II. 56); u.
förewändning af, u. föregifwande att - causā
interpositā, causam interponens (se collegas
exspectare, N.); specie alicujus rei, sub
titulo alqo (s. t. aequandarum legum, L.);
förstå, tänka sig u. (simul) cogitare,
intelligere (jfr C. de Or. III. § 15). — 3. i
uttryck för tid, förhållande, tillstånd, sätt: sub
(med abl.; sällan); ensam abl. l. ack. (om den
tid ngt warar); per; inter; in; u. tiden
interim; interea; u. natten nocte, noctu; u.
hela natten tota nocte (nihil turbatum est),
totam noctem dormire; u. sommarns lopp
aestate; u. resan in itinere; u. krig, u. fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
