Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Widöppen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visum est posse quenquam ei causae, quam
defendat, nocere, C.).
Widöppen: patulus.
Wif: uxor.
Wift: ventilabrum.
Wifta: ventum movere; ventilare; w.
med näsduken sudarium agitare, vibrare.
Wig: 1. i rörelser: agilis; celer; velox;
expeditus; levis (mus l. exsilit, Hor.). —
2. = lätt, beqwäm: expeditus.
Wiga: 1. i allm.: consecrare; inaugurare
(sacerdotem). — 2. w. wid ngn: sollenni
ritu conjungere (jugare) cum alqo, alicui
(ab auspice l. a-ce alqo jungi, Luc.).
Wigg, Wigge: cuneus.
Wighet: agilitas; celeritas.
Wigning: consecratio; inauguratio.
Wigsel: confarreatio (wigsel enligt
gammal romersk sed); nuptiarum sollennia (T.
Ann. XI. 26); sacra nuptialia; auspicia;
omina (hunc pater intactam dederat
primisque jugarat ominibus, Vg.; jfr T. Ann.
XI. 27 auspicum verba subire, sacrificare
apud deos).
Wigt: 1. eg.: pondus (både i abstrakt och
konkret mening); undersöka w-n af ngt
pondus rei examinare; w-r i wågskålen
pondera lancium (Hor. Ep. I. 6. 38);
momentum, libramentum (w. i abstrakt mening);
falska w-r iniqua pondera. — 2. oeg. =
betydelse: pondus; sak af (stor) w. res gravis,
magni ponderis l. momenti; sak af ingen
w. res nullius ponderis, levissima; lägga
w. på en sak multum tribuere rei; in magno
discrimine ponere rem (haec utcunque
erunt animadversa et notata, non equidem
in magno ponam discrimine, L. praef.);
magni facere rem; hafwa (wara af) stor w.
multum valere; grave esse; det är af w.
för honom, oss ejus, nostra interest, refert -;
besinna edens w. - quantum sit in
jurejurando (C.); quanti intersit jusjurandum
servare.
Wigtig: 1. eg.: ponderosus (fullwigtig);
magni ponderis. — 2. oeg.: a. objektivt:
gravis; magnus; magni ponderis; en w.
fråga magna quaestio; det är w-t att weta
magni interest scire. — b. w. min:
vultus gravis, arrogans (multa et praeclara
minantis, Hor. Sat. II. 3).
Wigtlod: sacōma. -skål: lanx (librae).
Wigwatten: lustralis aqua.
Wik: sinus; secessus (est in s-u longo
locus, Vg.).
Wika, v. intr.: 1. wika, w. för ngn:
cedere (alicui); concedere; inclinare
(legiones i-ant, T.); gifwa wika cedere; (locum
dare alicui); w. för nödwändigheten
necessitati cedere, concedere, parere; gifwa w.
för ngns böner precibus cedere, moveri,
exorari (pertinaciae - enträgenhet -
alicujus cedere); han behöfwer ej w. för honom
illo non inferior est; non cedit illi; non
vincitur, superatur ab illo. — 2. w. af:
(de via) decedere, declinare; deflectere;
w. af från rätte wägen a recta via, a
spatio deflectere; (jfr det i oeg. men. wanliga
Afwika). — 3. w. ifrån ngt: från ngns sida
a latere alicujus discedere (C. de Am. §
2); w. från hwad pligt och ära bjuder a fide
justitiaque discedere (C. de Off. III. 80;
nihil a statu naturae discedas, nihil a
dignitate sapientis, ibdm I. 67; a recta
conscientia unguem transversum non
oportet discedere, C.); declinare, deflectere
ab officio; w. från sin wana a consuetudine
recedere. — 4. w. tillbaka: recedere (in
castra); pedem referre; se retrahere. —
5. w. undan: secedere (gå afsides);
declinare (w. åt sidan); recedere (draga sig
undan); jfr Undwika.
Wika, v. tr.: plicare; w. ut explicare;
w. samman complicare; w. upp replicare.
Vikariat: vicarium munus; v-ia
muneris administratio. -arie: vicarius. -ariera:
munere, vicibus alterius fungi.
Wiking: praedo maritimus; pirata.
Wikingabalk: lex piratica. -färd:
cursus piraticus.
Viktualier: cibaria.
Wild: 1. om menniskor och deras utseende,
lefnadssätt, sinnelag: ferus, barbarus,
agrestis (rå, obildad); immanis (rå och wåldsam);
horridus (oputsad); incultus (ohyfsad);
immansuetus (otamd, omild); saevus (häftig,
grym, hård); indomitus (obändig); dirus
(hemsk); (horribilis, terribilis); ferox, asper
(trotsig, styfsint); importunus (oförsynt);
vehemens (häftig); effusus, profusus
(hejdlös); lascivus (yr, yster); trux (bister);
temerarius (dumdristig); effrenatus (tygellös);
insanus (galen, blind); w-t utseende (oris,
corporis) species horrida, inculta; w.
oordning summa perturbatio; w. flykt effusa
fuga; w-a folk gentes ferae, barbarae,
immanes; w-a krigare milites saevi, feroces;
w-t lynne ingenium saevum, ferox,
horridum; natura saeva, indomita, iracunda;
w. wrede ira indomita, saeva; w-t hat
odium saevum, asperum; w-t lopp, w. fart
cursus effusus, vehemens, incitatus;
summus impetus; w-a ögon truces oculi; trux
vultus; w-t lif vita effrenata (dissoluta);
w-t slöseri profusa luxuria; insani
sumptus, immanes jacturae (C. de Off. II. 56);
w-e pojkar lascivi pueri; w-t mod animus
ferox; w. fantasi quidlibet fingendi
audacia; w-a fantasier insana, inepta somnia
l. commenta (velut aegri somnia vanae
finguntur species, Hor.); w-t begär dira,
caeca libido (pereundi perdendique
omnia w. förstöringslusta); w-t skratt risus
profusus (hejdlöst), dirus, insanus (hemskt);
blifwa w. efferari; efferri ira, ferocia,
cupiditate; w. dans saltatio vehementissima.
— 2. om djur: ferus (ej tam - capra,
equus; w. åsna onager; wildswin aper);
saevus (rasande, grym); ferox (non imbellem
feroces progenerant aquilae columbam,
Hor.); w-t djur fera; wildt = willebråd
(caro) ferina. — 3. om wäxter: agrestis
(poma, herbae); silvaticus, silvester; wäxa w.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
