Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - Wåldgästa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vim afferre, inferre alicui; violare alqm.
-gästa: vi, invito domino hospitari apud
alqm; vi victum auferre hospiti l. domus
domino. -gästning: coactum hospitium.
Wåldsam: violentus; vehemens; w.
behandling, w-a medel vis; w-t lynne
violentum, vehemens ingenium; w. storm
violenta, turbulenta, horrida tempestas; w.
flod flumen rapidum; w. hosta tussis
vehemens. -het: violentia; vis;
vehementia; stormens w. tempestatis, ventorum vis;
plur.: wara skyddad för wåldsamheter a vi
tutum esse; begå w-r vi grassari.
Wåldsgerning: violentum facinus;
facinus quod vi et manu geritur; maleficium,
injuria. -werkare: homo maleficus,
facinorosus; grassator; nattlig w. nocturnus
grassator.
Wåldtaga: vim inferre (mulieri); vi
comprimere; vi stuprum, vitium inferre.
-tägt: raptus; stuprum per vim oblatum.
Wålla: causam esse, in causa esse
alicujus rei (cur abesses, valetudo causa
fuit - w-de din frånwaro); w., wara w-nde
till ngns död alicui mortis causam esse,
afferre; detta w-de, att han kom för sent
hac re factum est, ut, hoc fuit, cur sero
veniret; w. ngn sorg dolorem afferre
alicui; hwad w-r hos gubben wreden quid
iratus est senex?; quid iram senis
commovit?
Wålm: meta (feni).
Wålnad: umbra; imago; simulacrum
(s-a modis pallentia miris, Lucr.); ngns
w. alicujus umbra, imago (Creusae),
manes (pl.); frammana w-r manes excitare,
elicere.
Wån: (gammaldags = utsigt); det är
ingen wån till att - nulla est spes; non est,
cur timeamus.
Wånda: dolor; cruciatus; labor
(Lucinae l., Vg.); själs-w. aestus animi.
Wåndas: dolere; (morbo, dolore)
laborare, cruciari; aestuare (plågas af oro);
w. i barnsnöd parturire; partu (utero,
Hor.) laborare.
Wåning: 1. = komplex af boningsrum:
habitatio. — 2. = étage: tabulatum;
contignatio.
Wåp, Wåpig: (homo) ineptus, insulsus,
fatuus, stupidus.
Wår, pronom.: noster; wår tid nostra
aetas, haec aetas; nostra, haec tempora;
allas wår moder omnium nostrum parens,
mater (C. de Or. I. 196); wår landsman
civis, popularis noster l. ensamt noster
(C. de Off. I. 33); nostras; äfwenså ofta
ensamt noster om wänner, om far l. son i
huset o. d. (eu, noster, laudo, Ter.).
Wår, m.: ver (utan pl.); wårar verna
tempora; som hör till w-n vernus; w-n
kommer, nalkas ver venit, incipit,
adventat, appropinquat, appetit (Lucr. I. 1. ff.);
i början af w-n primo vere, vere novo;
full wår adultum ver; i slutet af w-n
praecipiti vere; en ewig wår aeternum ver
(Ov.); den ljufwa w-n veris suavitas; om
w-n vere; i wåras proximo vere; till w-n
cum ver erit; lifwets wår ver aetatis, flos
aetatis (ver tanquam adolescentiam
significat, C.).
Wåra: terram proscindere (vere); vere
in agris opus facere.
Wåras: vernare; w-s ver incipit;
(vernat terra).
Wårblomma: vernus flos.
Wård: 1. cultus (corporis); cura;
procuratio; tutela; trogen, sorgfällig w. fidelis,
diligens cura, custodia; taga w. om ngt,
ngn curam rei, hominis suscipere; tueri
alqm, alqd; curare, procurare
(ombesörja) alqd; hålla w. om ngt custodire,
servare alqd; lemna ngt i ngns w. alqd alicui
(curae, custodiae alicujus) committere,
tradere alqd. — 2. = grafwård:
monumentum (sepulcri).
Wårda: curare (medicus aegrum); tueri
(se till, sköta), servare, asservare (wakta,
passa); custodire (wakta); consulere,
prospicere alicui (sörja för -); w. ngn på hans
ålderdom senem, senectutem alicujus
curare, gratā curā fovere; w. sin helsa
valetudinem tueri (cura, ut valeas); w. elden
ignem servare, custodire.
Wårda sig: 1. om ngn (= wårda, sköta):
curare, tueri, curae habere alqm;
consulere, prospicere alicui. — 2. w. sig om
ngt, att göra ngt (= bry sig): curare; icke
w. sig om negligere, non pensi habere;
han w-r sig ej om att fråga non curat
interrogare.
Wårdad: bene cultus, servatus;
accuratus; diligens; politus; en w. (wäl skött)
åker ager bene cultus; en w. stil (skrift)
accurata scriptio; w. öfwersättning
interpretatio diligens, perpolita, accurata; w.
stil (sätt att uttrycka sig) genus dicendi
politum, expolitum.
Wårdag: dies vernus. -dagjemning:
aequinoctium vernum.
Wårdande: curatio, cura (valetudinis);
för helsans w. valetudinis curandae,
tuendae causa.
Wårdare: curator; custos; servator; sin
ungdoms w. pueritiae custos, tutor;
boskapens w. pecoris custos, servator.
Wårdkase: strues l. acervus lignorum.
Wårdnad se Omwårdnad.
Wårdrägt: cultus vernalis, veri aptus.
Wårdslös: negligens; non satis
accuratus l. diligens; indiligens (pater
familias); socors (liknöjd); dissolutus;
incuriosus (T.); w. drägt vestis parum culta,
(v. incompta); w. gång, hållning incessus,
habitus solutus, mollis; w. stil scriptio,
dicendi genus, oratio negligens, non
satis accurata, inculta, incompta, impolita,
cura carens (Hor.); wara w. om ngt
negligere alqd. -lösa: negligere; non satis
curae et diligentiae adhibere, ponere in
re (gerenda); alicujus rei negligentem
(incuriosum) esse; alqd negligenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
