Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Å - Åtgörande ... - Ä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alicujus; genom min å. meā operā; utan min
å. sine me; sine mea opera. — 2. widtaga
en å.: viam, consilium inire; facere alqd;
kloka å-r prudenter facta; nödfallså.
ultima quaedam ratio; jfr Half, Widtaga.
Åtgörande se Åtgärd, 1.
Åtkomma se Komma åt.
Åtkomst: modus obtinendi l. quo quis
obtinuit rem, in rei possessionem venit.
-handlingar: tabulae, literae, quibus quis
se rem jure possidere probat.
Åtlyda, -lydnad se Lyda, Lydnad.
Åtlöje: irrisio; wara föremål för å.
irrisui, ludibrio esse; irrideri, derideri.
Åtminstone: saltem; quidem; at, at
tamen (i eftersats); certe (omnia
persequimur, volumus c., C.); twå dagar å. biduum
saltem; jag will å. icke equidem l. ego
quidem nolim; om de ej önska det, gilla de det
å. si non desiderant, at tamen approbant
(C. de Off. II. 58; jfr tamen ibdm I. 121).
Åtnjuta: frui. -njutande: fructus.
Åtnöja sig: contentum esse re; satiari
(modico s-tus quaestu).
Åtra sig: sententiam mutare (revocare);
a suscepto consilio desistere.
Åtrå, f.: desiderium; cupido.
Åtrå, v.: desiderare, cupere; ferri,
flagrare desiderio, cupiditate alicujus rei;
concupiscere (börja å.).
Åtskilja: 1. i werkligheten (skilja åt):
separare (maria tenui discrimine);
discernere; sejungere, disjungere, dissociare,
dividere (Syriam et Ciliciam montes d-unt;
continui montes nisi dissocientur opaca
valle; - divellimur inde, Vg.). — 2. i
begreppet: distinguere (philosophi haec tria
genere confusa cogitatione d-unt, C.);
discernere; disjungere, sejungere
(cogitatione morbum ab aegrotatione; oratorem
et philosophum); dignoscere (Hor.).
-skiljande: (distinguens); å. kännetecken certa,
insignis discriminis nota. -skiljas (skiljas
åt): digredi; discedere. -skillig:
(diversus); varius; non unus; multus; pl. diversi;
nonnulli; aliquot; multi; förorsaka å-t
obehag plurimum molestiae exhibere,
facessere; å-a menniskor nonnulli homines; å-a
slags menniskor varia, multa hominum
genera; å-e gånger saepius; på å-a ställen
passim; non uno loco; multis locis. -skilnad:
discrimen; differentia, dissimilitudo
(olikhet); göra å. (skilnad) på ting rerum
delectum habere; discrimen rerum servare,
habere; rem a re discernere; det är stor
å. emellan dem inter illos multum
interest; multum inter se differunt; det är
ingen å. nihil interest; utan å. sine
discrimine, nullo discrimine (turba omnis sine
d., liber an servus esset, L. I. 7);
promisce; nullo (rerum, hominum) delectu
habito; pariter. -skils: dis i
sammansättningar: draga å. distrahere, divellere.
Åtta: octo; å. på hwarje octoni; å.
gånger octies. -dubbel: octuplicatus;
octuplus. -hundrade: octingenti; å. på hwarje
octingeni; den å-de octingentesimus.
-hörnig: octangulus. -stafwig: octo syllabarum.
Åttatio, Åttio: octoginta; å. på hwarje
octogeni; - å. gånger octogies. -tionde:
octogesimus.
Åttatusen: octo milia.
Åttaårig: (octennis); octo annorum.
Åtting: octava pars.
Åttonde: octavus; för å. gången octavum.
Åtwarna se Warna.
Åwerkan: vis; damnum; noxa; göra å.
på ngt nocere rei; vim afferre rei;
laedere, rumpere o. d.
Ä
Äcka, f.: angaria; vectura (quae domino
a colono l. rei publicae praestatur).
Äcka, v. (provinsord): vehi; proficisci.
Äckel: fastidium; satietas; jfr Äckla.
Äckla: ngt ä-r ngn alqm taedet rei;
alicui fastidium parit, creat, movet res;
fastidium capit, tenet alqm; fastidio,
satietate abalienatur aliquis a re (C. de Or.
II. 99).
Äcklig: fastidii plenus; taeter; foedus;
qui fastidium movet, creat alicui.
Ädel: 1. till härkomst och naturlig art (ras)
eller anseende: generosus (homo - högättad;
equus; vinum, Hor.); nobilis (som är född
till ett berömdt namn - genus nobile -
adlig, ädel; Pontica pinus, silvae filia n.,
Hor.; vinum); ä. sten lapis pretiosus;
gemma (otium non gemmis - venale nec
auro, Hor.). — 2. till sinnesart, tänkesätt:
bonus; honestus; probus; liberalis (högsint,
ridderlig, i mots. till sordidus småsint,
egennyttig); ingenuus, simplex (ärlig, öppen, i
mots. till falsk, dolsk); candidus (ungf.
detsamma, poet.); erectus, excelsus (upphöjd);
sanctus (ren, ostrafflig); en ä. man vir
optimus, liberalissimus; ä. enfald sancta
simplicitas; ä-a yrken artes liberales, bonae;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
