- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Senare delen. K—Ö /
949-950

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ö

Ö: insula. -bo: insulanus. -luft,
-klimat:
caelum insulare.

Öda: profundere, exhaurire; consumere.

Öde, adj.: vastus; desertus (v. et
desertus ager, L. III. 6); solus (poet.),
desolatus; vacuus (folktom; oupptagen,
herrelös; qui quondam in vacua venerunt, C.);
jorden war öde och tom terra erat vasta et
vacua; en öde del af staden pars urbis
deserta; staden är som öde urbs cultoribus
l. hominibus vacua esse videtur (dicas
urbem desertam esse); allt är öde omnia
deserta sunt (L. l. c.), vastitas omnia
tenet; summa solitudo est; ligga öde vastum,
desertum esse; situ, incultu horrere; lemna
öde deserere; lägga öde se Ödelägga.

Öde, n.: 1. ss. makt: fatum (oföränderligt,
all ting från ewighet bestämmande ö.); fortuna
(det nyckfulla ö-t); fors, casus (slumpen,
tillfällighet; f. domina campi - i. e.
comitiorum -; habet mortalia casus, Luc.); det
blinda ö-t caeca vis necessitatis; ö-t är
blindt fortuna caeca est; gynnas af ö-t
fortunam secundam, fautricem habere;
det är ö-ts wilja fatum (fas) est; om ö-t
så skulle foga si fors ita tulerit -; ö-ts
lagar vis necessitatis; ö-t förföljer ngn
fortunā adversā utitur aliquis. — 2. ngns
öde, ställning, lott: (fatum); fortuna; sors;
condicio; det war hans öde att falla i
striden fatum ei erat in proelio cadere (C.);
ett hårdt öde fortuna adversa; wara nöjd
med sitt öde sorte sua contentum esse;
menniskornas, mensklighetens öde sors,
condicio humana; menniskornas olika ö-n
humanarum sortium varietas, humanae
condicionis dissimilitudo. — 3. = händelse,
skickelse: casus; eventus; res; skiftande ö-n
varii casus (post varios casus, per tot
discrimina rerum, Vg.).

Ödelägga: vastare; devastare,
(desolare); delere, evertere, exscindere (urbem).
-läggare: vastator. -läggelse: vastatio,
devastatio (ss. handling); vastitas (ss.
egenskap). -mark: (vasta) solitudo; regio
vasta, deserta, horrida; göra ett land till en
ö. vastare; vastitatem inducere agris.

Ödeshemman: praedium desertum. -mål:
vastitas; solitudo; vacuitas.

Ödla: lacerta; stellio.

Ödmjuk: demissus; summissus,
humilis; supplex; modestus (anspråkslös);
blifwa ö. se summittere; (molliri; fractus est
animus, fracti spiritus feroces alicujus);
med ödmjuk bön humili, supplici prece;
ö-t sinne animus modestus, summissus,
non arrogans, non efferens se; alltför ö.
abjectus; ö-ste tjenare, min herre vale l.
salve domine! -mjuka sig: se summittere
(alicui); summisse se gerere; ad preces
descendere; då ö-de han sig tum fracti sunt
feroces spiritus. -mjukhet: demissus,
summissus, humilis, modestus animus;
modestia (anspråkslöshet). -mjukt:
suppliciter (petere, rogare veniam); demisse
(respondere, C.); summisse (quanto simus
superiores, tanto nos geramus s-ius, C.);
modeste (anspråkslöst).

Ödslig: desertus; vastus; (solus). -het:
solitudo; vastitas.

Öflig: usitatus; sollennis (mos;
caerimonia).

Öfning: 1. ö. som företages: exercitatio
(ö. för förwärfwande af utbildning,
skicklighet: nihil magnum sine e-ne consequi
possumus; rei magnitudo non solum
praecepta sed etiam usum exercitationemque
desiderat; jfr C. de Off. I. 59, 60; artes
e-nesque virtutum, C. de Sen. 6); usus
(i allm. = praktik, utöfning, i mots. till blott
teori; endast i sing: quotidianus u.; ad
doctrinam adjungebatur u. frequens, C. de
Or. I. § 15); ö. i wapen, i att skrifwa, tala
armorum, dicendi, scribendi exercitatio,
commentatio (ibdm 154); ö. i att tala
(äfwen) declamatio; metod för ö.
exercitationis via (l. c. 14), ratio; för ö-s skull
exercitationis causa; saken fordrar mycken ö.
res magna eget e-ne; ad eam rem
magna opus est e-ne -; ö-n är konstens moder
exercitatio peperit artem; militärisk ö.
(exercis, manöver) exercitatio (in armis);
decursus, -sio. — 2. förwärfwad ö.: usus;
exercitatio (u. e-oque capienda est - måste
förwärfwas -, C. de Off. I. 59); peritia
(förfarenhet, skicklighet); hafwa stor ö. i ngt
magnum habere in re l. rei usum.
-ningsläger: castra decursionum causa posita;
decursiones. -ningsstycke: (pars) locus ad
exercendum, commentandum propositus
l. ad quem se exerceat aliquis.

Öfre: superior.

Öfrig: reliquus; residuus; tills. med
kollektiv, t. ex. cetera Graecia det ö-a G.; de
ö-e reliqui; ceteri; wara ö. reliquum esse;
restare; superesse; blifwa ö. r-um fieri;
relinqui; lemna ö-t relinquere; reliquum
facere; lemna mycket ö-t att önska multis
rebus (bonis) carere; vitiis abundare;
multa ei desunt; multa in eo desidero,
reprehendo; han lemnar intet ö-t att önska
nihil ei deest (quin praestet), nihil non
praestat; icke lemna ngt försök ö-t (ngt
oförsökt) nihil intemptatum relinquere; icke
hafwa ngn tid ö. nihil temporis de
negotiis reliquum l. vacuum ac liberum
habere; all den tid han hade ö. från göromål
quantum temporis negotiis superfuerat
(C. de Off. II. 4); - för öfrigt (såsom
öfwergångsformel) ceterum (L. praef. 11);

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:38:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swelatin/2/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free