- Project Runeberg -  Sara Widebeck. En tafla ur lifvet /
3

(1840) [MARC] [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nödwändigt Förord.
Nödwändigt Förord.



Läsaren känner förmodligen, åtminstone
måste vi taga det för afgjordt, huru linierna i
”Det går an” N:o 1 ett godt stycke på vägen
utdrogos af ”Det går an” N:o 2; huru Albert,
efter att i flera år hafva med Sara Widebeck i
Lidköping tillbragt det lyckligaste lif, lyckligt
derigenom att det hvilade på en ren, sedlig idé,
och ingalunda på denna form, som vi benämna
lagligt äktenskap, reste till Stockholm; huru han,
under vägen dit, råkade göra bekantskap med en
fröken Celestine, hvars fria grundsatser, i
fullkomligaste harmoni med Sara Widebecks, intogo
hans hjerta; huru han i Stockholm med denna
Celestine sammanlefde, fördjupade sig i målarekonst
och äfven i skulder, som förbittrade hans
gladaste dagar och förmörkade utsigterna af
framtiden; huru han en dag träffade sin tiggande son,
Adam Paulus, på en gata; huru han då
uppfyllde sin första faderspligt derigenom, att han
satte sonen i bagarlära, nästan det ofördelaktigaste
yrke en fader någonsin kan uppfostra sitt
barn till; huru han slutligen i en toddy på
källaren Hamburger Börs drack sitt sista
afskedsglas, samt gick derefter och dränkte sig i
Norrström. Vidare känna vi, att hans efterlemnade
älskarinna, nemligen Celestine, föraktad af den
verld, hvars former och fördomar hon sjelf
föraktat, släpades till tukthuset. Men öfver Sara
Widebecks öden hvilade en slöja, den vi, med
läsarens tillåtelse, skola söka lyfta.

Äfven vi måste tro, att under den kjortel,
som omhöljer den unga framtiden, många
främmande varelser finnas, hvilkas anletsdrag, om
de af de närvarande tider kunde skönjas, skulle
förvåna våra sinnen och komma oss att tro på
rubbning af närvarande samhällens grundvalar.
Mången har sökt uppdraga en och annan flik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:39:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swidebeck/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free