Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Visserligen hade de vänligen bllfvit emoltagne,
och för dem hade Saras blänkande kaffepanna
i systerlig förening med den i grönt
skiftande brännvinsflaskan, så förföriskt prunkat på
det lilla vackra bordet; men när de gingo sin
väg, hade de alltid med sig en korg, för att
déruti gömma sina misslyckade beräkningar och
sina lyckade kötteder. Celestine, livars
ovanliga skönhet var en prisma, hvaruti hela stadens
förenade afundsjuka och förtal bröto sig, hadc
äfven haft sina tillbud. Den gamla
källarmästaren, livars hustru för ett år sedan aflidit
och hvars kunder börjat dela sig i partier,
sedan en ny källarmästare midt öfver galan
kastat en pluinp stridshandske åt hans kök och
källare, hade tillbjudit heune sin hand, i
tanka, att, om hau cj hade något annat, hvarpå
han företrädesvis kunde bjuda sina gäster,
åtminstone hafva god lockmat, och sålunda draga
reveny af hornen, när detta cj mer lät sig
göra af glasen; men, liksom Sara, hade
Celestine utdelat cn korg — och den
hedersmannen lät i sin förtvillan samma afton
kärleksruset försvinna i ett dito af ”riktigt äkta”
madeira, och dermed var den saken slut. Dock
underlät han icke att på sitt sätt hämnas, i det
hau, på samma gång hau fullproppade sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
