Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
”Ar ett förklä, som pultronen aldrig
oftare begagnar, än i farans stund — en slida för
liarvärjan, om ni bättre förstår er på det
or-det’’, svarade Albert med ett bånlöje på sina
läppar.
”Men vill ni då ej vara så god ocb
förklara, hvarföré vi prompt skola skjuta ihjel
hvarandra?” tillsporde Gustaf sin motståndare,
med en viss skämtande ton i sin röst.
”Har ni medtagit era pistoler, för att
skjuta sparfvar, herre, eller hvartill tjena dessa
öfverflödiga frågor? Jag, för min del, gick hit
i afsigt att träffa ett lejon, men börjar nu
befara att jag blott funnit en hramsfågel — lika
godt! Det sednare är cj mindre förbjudet än
det förra. Skada blott, att jag lade kulor i
stället för hagel i pipan.”
’Allvarsamt taladt, min herre, vi äro ju,
som jag hoppas, tvenne förståndiga menniskor”,
sade Gustaf, med något mer allvar i s!n
stämma, ’och om jag verkligen förolämpat er, er
som jag dessutom aldrig i min lefnad sett förr
än nu, så bjuder jag er gerna hvilkcn
upprättelse som helst; men — men om jag nu
dödar er, så försäkrar jag heligt, att jag ej vet
hvarföré — lika litet som ni torde veta hvad
ni egentligen har att hämnas på mig.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
